{"id":68870,"date":"2026-09-25T10:45:09","date_gmt":"2026-09-25T10:45:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/uncategorized\/ibm-swift-and-the-rise-of-tokenised-bank-deposits\/"},"modified":"2026-09-25T10:45:09","modified_gmt":"2026-09-25T10:45:09","slug":"ibm-swift-and-the-rise-of-tokenised-bank-deposits","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/featured\/ibm-swift-and-the-rise-of-tokenised-bank-deposits\/","title":{"rendered":"IBM, Swift och framv\u00e4xten av tokeniserade bankins\u00e4ttningar"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/figure>\n\n\n

I juli utspelade sig striden om digitala pengar i Washington. Banker och kryptobolag f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka politiker om vem som ska kontrollera ins\u00e4ttningen<\/a>, d\u00e4r bel\u00f6ningar kopplade till stablecoins (digitala mynt som ska f\u00f6lja v\u00e4rdet p\u00e5 en valuta, oftast dollarn) stod i centrum och kongressen hamnade mitt i. Krypto tog kliv in i bankv\u00e4rlden och bankerna f\u00f6rsvarade sig.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r veckan svarade bankerna med ny infrastruktur.<\/p>\n\n\n\n

I torsdags kopplade IBM plattformen Digital Asset Haven till Swifts blockkedjebaserade delade liggare<\/a>. Det g\u00f6r att banker kan skicka instruktioner f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringar av tokeniserade ins\u00e4ttningar (bankins\u00e4ttningar i digital token-form) i ISO 20022, den meddelandestandard de redan anv\u00e4nder f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6verskridande betalningar. Samma dag genomf\u00f6rde sju brittiska banker de f\u00f6rsta skarpa kundbetalningarna med tokeniserade pund<\/a>. Ingen av satsningarna inv\u00e4ntade kongressen. IBM-funktionen \u00e4r fortfarande i beta (testversion), och inga banker har namngivits \u00e4nnu, men riktningen \u00e4r tydlig.<\/p>\n\n\n\n

Uppgraderingen bankerna redan har betalat f\u00f6r<\/h2>\n\n\n\n

Det viktiga med IBMs steg \u00e4r inte att ers\u00e4tta traditionella betalningar, utan att koppla blockkedje-funktioner till bankernas befintliga system.<\/p>\n\n\n\n

Banker har i flera \u00e5r flyttat \u00f6ver till ISO 20022<\/a>, ett gemensamt \u201cspr\u00e5k\u201d f\u00f6r betalningsmeddelanden med mer och b\u00e4ttre data (till exempel mer detaljer om avs\u00e4ndare, mottagare och referenser). IBMs adapter (en kopplingsmodul som \u00f6vers\u00e4tter och kopplar ihop system) g\u00f6r att banker kan anv\u00e4nda samma meddelandelager f\u00f6r att instruera \u00f6verf\u00f6ringar av tokeniserade ins\u00e4ttningar, i st\u00e4llet f\u00f6r att bygga helt separata blockkedjeprocesser.<\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4nker ett av de st\u00f6rsta hindren f\u00f6r att skala upp.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r de flesta banker har fr\u00e5gan inte varit om tekniken finns. Fr\u00e5gan har varit hur den ska passa in i drift, regelefterlevnad (rutiner f\u00f6r att f\u00f6lja lagar och regler) och riskramverk (hur risk m\u00e4ts och begr\u00e4nsas) som \u00e4r byggda f\u00f6r traditionella system.<\/p>\n\n\n\n

Tokeniserade ins\u00e4ttningar blir en kompromiss: bankerna kan testa snabbare avveckling (slutlig \u00f6verf\u00f6ring och bokf\u00f6ring av pengar) och \u201cprogrammerbara\u201d betalningar (betalningar med villkor i kod), samtidigt som ins\u00e4ttningen fortfarande \u00e4r en reglerad skuld i banken.<\/p>\n\n\n\n

Tokenisering g\u00e5r fr\u00e5n experiment till infrastruktur<\/h2>\n\n\n\n

Bankernas linje passar ocks\u00e5 in i ett bredare skifte i regeldebatten.<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 dagar f\u00f6re IBMs besked sa CFTC-chefen Michael Selig p\u00e5 en konferens hos New York Fed<\/a> att USA:s marknader beh\u00f6ver f\u00f6rbereda sig f\u00f6r \u201cmass tokenization\u201d och \u201cv\u00e4rlden av onchain finance och 24\/7-marknader\u201d. (CFTC \u00e4r USA:s tillsynsmyndighet f\u00f6r termin- och derivatmarknader. \u201cOnchain\u201d betyder att transaktioner och \u00e4gande registreras direkt i en blockkedja.)<\/p>\n\n\n\n

Uttalandet satte inga nya regler eller en tidsplan. Men det speglar en f\u00f6r\u00e4ndring: allt fler beslutsfattare och finansakt\u00f6rer fokuserar p\u00e5 hur tokeniserade tillg\u00e5ngar ska fungera inom dagens marknader.<\/p>\n\n\n\n

Regelfr\u00e5gan \u00e4r fortfarande \u00f6ppen. Tokenisering kan se ut p\u00e5 flera s\u00e4tt \u2014 bankutgivna digitala ins\u00e4ttningar, stablecoins och andra blockkedjebaserade tillg\u00e5ngar \u2014 och varje modell v\u00e4cker olika fr\u00e5gor om tillsyn, avveckling, likviditet (tillg\u00e5ng till pengar n\u00e4r de beh\u00f6vs) och tillg\u00e5ng f\u00f6r anv\u00e4ndare.<\/p>\n\n\n\n

Kappl\u00f6pningen om infrastrukturen bakom digitala pengar<\/h3>\n\n\n\n

Den bankledda modellen \u00e4r en del av en st\u00f6rre konkurrens om hur infrastrukturen f\u00f6r digitala pengar ska se ut.<\/p>\n\n\n\n

Modell<\/strong><\/td>Vem ger ut pengarna<\/strong><\/td>Viktigaste f\u00f6rdel<\/strong><\/td>Viktigaste utmaning<\/strong><\/td><\/tr>
Tokeniserade bankins\u00e4ttningar<\/td>Reglerade banker<\/td>H\u00e5ller pengarna i bankernas befintliga system<\/td>Samarbete mellan banker (att systemen kan \u201cprata\u201d med varandra)<\/td><\/tr>
Stablecoins (USDT, USDC)<\/td>Privata utgivare<\/td>Global likviditet i blockkedjen\u00e4tverk<\/td>Reglering och kontroll av reserver (tillg\u00e5ngar som ska backa myntet)<\/td><\/tr>
Publika blockkedjor<\/td>Decentraliserade n\u00e4tverk (utan en central \u00e4gare)<\/td>\u00d6ppen \u00e5tkomst och global avveckling<\/td>Att stora institutioner kan anv\u00e4nda dem och f\u00f6lja regelkrav<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Po\u00e4ngen \u00e4r att modellerna utvecklas samtidigt och p\u00e5verkar varandra.<\/p>\n\n\n\n

Bankerna tar id\u00e9er som vuxit fram i krypton\u00e4ten: programmerbara tillg\u00e5ngar, avveckling p\u00e5 blockkedja och \u00f6verf\u00f6ringar som alltid \u00e4r \u00f6ppna.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt n\u00e4rmar sig kryptoinfrastrukturen traditionell finans. Stablecoin-utgivare sprider sig \u00f6ver flera blockkedjen\u00e4tverk, medan finansinstitutioner unders\u00f6ker hur digitala tillg\u00e5ngar kan bli en del av institutionella avvecklingsfl\u00f6den (hur stora akt\u00f6rer flyttar och slutavvecklar betalningar).<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan handlar allt mindre om blockkedjor kommer in i finans, och allt mer om vem som kontrollerar r\u00e4lsen: banker, privata utgivare av digitala pengar eller \u00f6ppna n\u00e4tverk.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r bankerna har ett naturligt \u00f6vertag<\/h2>\n\n\n\n

Det starkaste argumentet f\u00f6r tokeniserade ins\u00e4ttningar \u00e4r att de bygger p\u00e5 det bankerna redan styr.<\/p>\n\n\n\n

En tokeniserad ins\u00e4ttning \u00e4r fortfarande en fordran p\u00e5 en reglerad bank. Banken beh\u00e5ller kundrelationen, kraven p\u00e5 regelefterlevnad och kopplingen till balansr\u00e4kningen (bankens tillg\u00e5ngar och skulder).<\/p>\n\n\n\n

Det spelar roll, eftersom m\u00e5nga f\u00f6retagsbetalningar inte bara handlar om hastighet. De kr\u00e4ver:<\/p>\n\n\n\n