ECB h\u00f6jde styrr\u00e4ntorna med 25 punkter vid sitt septemberm\u00f6te, och Christine Lagarde pekade p\u00e5 en ekonomi som h\u00e5ller emot n\u00e4r regionen g\u00e5r igenom tredje kvartalet. Hon h\u00e4nvisade till starkare konsumentf\u00f6rtroende, en \u00e5terh\u00e4mtad tj\u00e4nstesektor och robusta f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 arbetsmarknaden, \u00e4ven om syssels\u00e4ttningstillv\u00e4xten bromsar in och exporten h\u00e4mmas av konkurrenskraft och handelspolitik. Utsikterna p\u00e5 kort sikt har f\u00f6rb\u00e4ttrats med st\u00f6d av konsumtion och offentliga investeringar, medan f\u00f6retags- och bostadsinvesteringar v\u00e4ntas bidra till aktiviteten; tillverkningssektorn beskrevs som stabil.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller priser ser ECB att inflationstrycket best\u00e5r, d\u00e4r raffineringsmarginaler bidrar och en l\u00f6neindikator pekar p\u00e5 en m\u00e5ttlig uppg\u00e5ng i avtalad l\u00f6ne\u00f6kningstakt, samtidigt som h\u00f6gre arbetsproduktivitet hj\u00e4lper till att h\u00e5lla tillbaka enhetsarbetskostnaderna. Inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 kortare sikt \u00e4r fortsatt f\u00f6rh\u00f6jda, medan de flesta l\u00e5ngsiktiga m\u00e5tten ligger kring 2 procent. Den samlade inflationen v\u00e4ntas ligga \u00f6ver m\u00e5let under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2027, d\u00e4r h\u00f6gre energipriser gradvis spiller \u00f6ver i k\u00e4rninflation och livsmedel, innan inflationen \u00e5terg\u00e5r mot m\u00e5let mot slutet av 2027. Tillv\u00e4xtriskerna \u00e4r fortsatt snedf\u00f6rdelade ned\u00e5t till f\u00f6ljd av krigen i Mellan\u00f6stern och Ukraina, tillsammans med m\u00f6jliga energist\u00f6rningar, handelsfriktioner, svagare marknadssentiment och klimatrelaterade livsmedelsprischocker, inklusive El Ni\u00f1o; gaspriserna kan stiga om utbudet st\u00f6rs eller om en kall vinter sammanfaller med l\u00e5ga lager.<\/p>\n\n
Givet ECB:s senaste r\u00e4nteh\u00f6jning p\u00e5 25 punkter och varningen om att inflationen kommer att ligga \u00f6ver m\u00e5let till sent 2027, b\u00f6r vi positionera oss f\u00f6r en starkare euro p\u00e5 kort sikt. Vi rekommenderar att derivathandlare fokuserar p\u00e5 att k\u00f6pa k\u00f6poptioner (calls) p\u00e5 euro, s\u00e4rskilt med inriktning p\u00e5 valutaparet EUR\/USD. Denna \u201dh\u00f6gre l\u00e4ngre\u201d-milj\u00f6 f\u00f6r r\u00e4ntor i euroomr\u00e5det ger ett stabilt golv f\u00f6r valutan under de kommande veckorna.<\/p>\n
V\u00e5r positiva syn st\u00f6ds av f\u00e4rska data som visar att euroomr\u00e5dets BNP \u00f6kade med 0,3 procent under andra kvartalet, vilket \u00f6vertr\u00e4ffade m\u00e5nga pessimistiska prognoser. Dessutom, med arbetsl\u00f6sheten i euroomr\u00e5det kvar n\u00e4ra historiska bottenniv\u00e5er p\u00e5 5,9 procent de senaste m\u00e5naderna, \u00e4r arbetsmarknaden fortsatt tillr\u00e4ckligt stram f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla inhemsk l\u00f6ne\u00f6kning. Vi bed\u00f6mer att denna ekonomiska motst\u00e5ndskraft ger ECB gott om utrymme att h\u00e5lla r\u00e4ntorna restriktiva utan att utl\u00f6sa en djup recession.<\/p>\n\n
Samtidigt m\u00e5ste vi vara f\u00f6rsiktiga med energirelaterad volatilitet, s\u00e4rskilt eftersom europeiska naturgaspriser historiskt har varit ben\u00e4gna att rusa n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss de kallare m\u00e5naderna. F\u00f6r att s\u00e4kra mot pl\u00f6tsliga ned\u00e5trisker fr\u00e5n geopolitiska sp\u00e4nningar f\u00f6resl\u00e5r vi att man k\u00f6per s\u00e4ljoptioner (puts) utanf\u00f6r pengarna p\u00e5 euroomr\u00e5dets aktieindex, s\u00e5som Euro Stoxx 50. Detta dubbla angreppss\u00e4tt g\u00f6r att vi kan f\u00e5nga eurons r\u00e4ntedrivna uppsida samtidigt som vi skyddar portf\u00f6ljerna mot pl\u00f6tsliga marknadschocker.<\/p>\n
F\u00f6r r\u00e4ntetradare v\u00e4ntar vi oss att Euribor-terminer kommer att b\u00f6rja prisa in en mer h\u00f6kaktig bana \u00e4n marknaden tidigare r\u00e4knat med. Att blanka Euribor-kontrakt med kort l\u00f6ptid kan ge stark avkastning n\u00e4r handlare anpassar sig till insikten att snabba r\u00e4ntes\u00e4nkningar \u00e4r borttaget fr\u00e5n bordet f\u00f6r resten av \u00e5ret. Historiskt har perioder med seg k\u00e4rninflation, som f\u00f6r n\u00e4rvarande ligger runt 2,8 procent i valutaunionen, tvingat centralbanker att h\u00e5lla l\u00e5nekostnaderna f\u00f6rh\u00f6jda betydligt l\u00e4ngre \u00e4n investerare r\u00e4knat med.<\/p>\n\n\n\n