Turkiets handelsstatistik f\u00f6r juni visade att det externa underskottet \u00f6kade med 26,2% j\u00e4mf\u00f6rt med samma period i fjol till 10,4 miljarder USD, i takt med att b\u00e5da sidor av handelsbalansen \u00e5terh\u00e4mtade sig efter maj m\u00e5nads helgeffekter. Exporten steg 21,7% till 24,9 miljarder USD, medan importen \u00f6kade 23,0% till 35,3 miljarder USD. D\u00e4rmed v\u00e4xte importen snabbare \u00e4n exporten och handelsbalansen f\u00f6rsvagades. \u00c5rsj\u00e4mf\u00f6relsen ger dock begr\u00e4nsad v\u00e4gledning om den allra senaste marginala trenden.<\/p>\n
S\u00e4songsrensat \u00e5terh\u00e4mtade sig b\u00e5de export och import efter nedg\u00e5ngen i maj, i takt med att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i Mellan\u00f6stern stabiliserades n\u00e5got, men momentumet syntes fortsatt luta \u00e5t importsidan. Importsammans\u00e4ttningen f\u00f6rst\u00e4rkte den bilden: importen av insatsvaror \u00f6kade 30,0% och importen av kapitalvaror steg 19,6%, medan importen av konsumtionsvaror f\u00f6ll 1,2%. P\u00e5 l\u00e4ngre sikt har handelsunderskottet varit i stort sett stabilt kring 6% av BNP de senaste m\u00e5naderna, vilket pekar p\u00e5 fortsatt press i betalningsbalansen trots flera \u00e5rs penningpolitisk \u00e5tstramning som syftat till att minska makroekonomiska obalanser, s\u00e5som underskottet i bytesbalansen.<\/p>\n
Vi ser Turkiets v\u00e4xande handelsunderskott, som nyligen n\u00e5dde 10,4 miljarder dollar, som en tydlig varningssignal om att den turkiska liran fortsatt \u00e4r mycket s\u00e5rbar. Trots kraftiga r\u00e4nteh\u00f6jningar fr\u00e5n centralbanken \u2013 med styrr\u00e4ntor kring 50% under det senaste \u00e5ret \u2013 har den underliggande betalningsbalansen inte f\u00f6rb\u00e4ttrats. Att underskottet envist ligger kvar runt 6% av BNP talar f\u00f6r att penningpolitisk \u00e5tstramning i sig inte r\u00e4cker f\u00f6r att stabilisera valutans l\u00e5ngsiktiga utsikter.<\/p>\n
Under de kommande veckorna rekommenderar vi att derivathandlare positionerar sig f\u00f6r fortsatt f\u00f6rsvagning av liran genom att k\u00f6pa k\u00f6poptioner i USD\/TRY. Historiskt, n\u00e4r importen av insatsvaror \u00f6kar kraftigt samtidigt som konsumentf\u00f6rtroendet faller, signalerar det att inhemska industrier i h\u00f6g grad s\u00e4krar sig mot framtida inflation och valutafall. Med USD\/TRY p\u00e5 historiskt h\u00f6ga niv\u00e5er i sommar framst\u00e5r de implicita optionvolatiliteterna som f\u00f6r l\u00e5gt prissatta i f\u00f6rh\u00e5llande till de tilltagande riskerna kopplade till betalningsbalansen.<\/p>\n
Vi f\u00f6resl\u00e5r \u00e4ven att anv\u00e4nda korta valutaterminer f\u00f6r att utnyttja de stora r\u00e4ntedifferenserna, samtidigt som man skyddar sig mot pl\u00f6tsliga devalveringar. Givet att Turkiets valutareserver fortsatt \u00e4r anstr\u00e4ngda och att importefterfr\u00e5gan forts\u00e4tter att \u00f6verstiga exporttillv\u00e4xten, \u00f6kar risken f\u00f6r en skarp valutajustering. Att valutas\u00e4kra tillg\u00e5ngar med l\u00e5ng exponering mot Turkiet redan nu kan skydda portf\u00f6ljer mot det oundvikliga trycket p\u00e5 liran n\u00e4r vi g\u00e5r in i h\u00f6sten.<\/p>\n\n\n\n