Reuters rapporterade att ECB \u00f6verv\u00e4ger en h\u00f6jning av minimireservkravet (MRR), m\u00f6jligen i h\u00f6st, vilket skulle flytta mer av bankernas reserver till en icke r\u00e4nteb\u00e4rande kategori. Detta st\u00e5r i kontrast till medel placerade i inl\u00e5ningsfaciliteten, som f\u00f6r n\u00e4rvarande ger 2,25%. ING bed\u00f6mer att en f\u00f6rdubbling av MRR skulle minska ECB:s f\u00f6rluster med n\u00e4ra 4 miljarder euro per \u00e5r, med st\u00f6rre besparingar om styrr\u00e4ntorna stiger. Med \u00f6verskottslikviditet p\u00e5 2,2 biljoner euro kan den implicita eng\u00e5ngsminskningen p\u00e5 174 miljarder euro i \u00f6verskottsreserver framst\u00e5 som modest, men den kan f\u00f6ra f\u00f6rh\u00e5llandena n\u00e4rmare en zon d\u00e4r finansieringsr\u00e4ntor blir mer reaktiva; marknadspriss\u00e4ttningen speglade detta n\u00e4r Euribor\/OIS-spreadar steg marginellt efter rubrikerna.<\/p>\n\n
Likviditetseffekten skulle bli oj\u00e4mn i Eurosystemet. Italien, Spanien och Portugal har \u00f6verskottslikviditet p\u00e5 cirka 3 till 6 g\u00e5nger sina MRR, medan Frankrike och Tyskland ligger n\u00e4rmare 15 g\u00e5nger, vilket antyder en stramare \u00e5tstramning i vissa jurisdiktioner. F\u00f6rdelningen \u00e4r ocks\u00e5 skev mellan banker: vissa institut som h\u00e5ller \u00f6verskottslikviditet \u00e4r inte de som b\u00e4r de inl\u00e5ningsvolymer som anv\u00e4nds f\u00f6r att ber\u00e4kna MRR, medan mindre banker med oproportionerligt stora inl\u00e5ningsbaser skulle m\u00f6ta h\u00f6gre krav. Den bredare policybanan f\u00f6rblir en f\u00f6rskjutning mot l\u00e4gre \u00f6verskottsreserver, st\u00f6rre beroende av ECB:s likviditetsoperationer och att korta finansieringsr\u00e4ntor gradvis driver n\u00e4rmare MRO, underst\u00f6tt av l\u00e5ngfristiga operationer och en mindre obligationsportf\u00f6lj.<\/p>\n\n
Vi f\u00f6ljer uppgifter om att Europeiska centralbanken kan h\u00f6ja den niv\u00e5 av reserver som banker m\u00e5ste h\u00e5lla, m\u00f6jligen redan i h\u00f6st. En s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd skulle inte ge r\u00e4nta till bankerna, vilket i praktiken stramar \u00e5t de finansiella villkoren och minskar \u00f6verskottslikviditeten i systemet. \u00c4ven om den totala minskningen framst\u00e5r som liten i relation till 2,2 biljoner euro i \u00f6verskottslikviditet, signalerar den en tydlig f\u00e4rdriktning fr\u00e5n ECB.<\/p>\n\n
Detta skifte talar f\u00f6r att vi b\u00f6r r\u00e4kna med h\u00f6gre kortsiktiga finansieringskostnader de kommande m\u00e5naderna. Gapet mellan 3-m\u00e5naders Euribor och den korta \u20acSTR-r\u00e4ntan \u00f6ver natten, ett nyckelm\u00e5tt p\u00e5 stress i banksystemet, har redan vidgats till 14 punkter fr\u00e5n 10 punkter under f\u00f6reg\u00e5ende kvartal. Vi bed\u00f6mer att derivatpositioner b\u00f6r justeras f\u00f6r att dra nytta av att denna spread vidgas ytterligare n\u00e4r likviditeten blir knappare.<\/p>\n\n
Historiskt har vi sett detta utspela sig tidigare, exempelvis under de accelererade \u00e5terbetalningarna av ECB:s l\u00e5ngfristiga l\u00e5n (TLTRO) 2023, som dr\u00e4nerade likviditet och pressade upp penningmarknadsr\u00e4ntor. Under den perioden f\u00f6rdubblades Euribor\u2013\u20acSTR-spreaden p\u00e5 n\u00e5gra m\u00e5nader, vilket utg\u00f6r ett tydligt prejudikat f\u00f6r vad vi kan v\u00e4nta oss nu. Den historiken indikerar att \u00e4ven ett m\u00e5ttligt likviditetsuttag kan f\u00e5 oproportionerligt stor effekt p\u00e5 centrala finansieringsr\u00e4ntor.<\/p>\n\n
Effekten blir inte likformig, vilket skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r relativv\u00e4rdesaff\u00e4rer. Vi noterar att banker i Italien och Spanien har betydligt mindre \u00f6verskottslikviditet i relation till sina reservkrav j\u00e4mf\u00f6rt med banker i Tyskland och Frankrike. Vi kan d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4nta oss st\u00f6rre finansieringspress i de perifera banksystemen, en syn som st\u00f6ds av f\u00e4rsk data som visar en \u00f6kning p\u00e5 3% i deras anv\u00e4ndning av ECB:s marginalutl\u00e5ningsfaciliteter den senaste m\u00e5naden.<\/p>\n\n
Under de kommande veckorna b\u00f6r vi positionera oss f\u00f6r detta skifte genom att fokusera p\u00e5 r\u00e4ntederivat med f\u00f6rfall i slutet av 2026 och b\u00f6rjan av 2027. Det inneb\u00e4r att ta positioner som gynnas av en h\u00f6gre Euribor-fixering, exempelvis genom att betala fast r\u00e4nta i r\u00e4nteswappar eller k\u00f6pa Euribor-terminer f\u00f6r fj\u00e4rde kvartalet. Dessa positioner utg\u00e5r fr\u00e5n att marknaden i dagsl\u00e4get underskattar effekten av ECB:s f\u00f6rflyttning mot en mindre riklig likviditetsmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n