Euroomr\u00e5dets inflation (KPI, den breda pris\u00f6kningstakten) steg fr\u00e5n 1,9% i \u00e5rstakt i februari till 3,0% i \u00e5rstakt i april. Uppg\u00e5ngen kopplades till h\u00f6gre priser p\u00e5 Brentolja som slog igenom i dyrare drivmedel.<\/p>\n
Drivmedelspriserna bed\u00f6mdes ha bidragit med cirka 1,1 procentenheter till inflationen sedan februari. I ett grundscenario, d\u00e4r Hormuzsundet \u00f6ppnas igen inom n\u00e5gra veckor, v\u00e4ntades drivmedelseffekten ha toppat i april.<\/p>\n
Inflationen i april n\u00e5dde sin h\u00f6gsta niv\u00e5 sedan slutet av 2023, p\u00e5 3%. Indirekta effekter och s\u00e5 kallade andrarundeeffekter (n\u00e4r h\u00f6gre energi- och transportkostnader sprids vidare via h\u00f6gre priser och l\u00f6ner) v\u00e4ntades lyfta inflationen mot omkring 3,5% i b\u00f6rjan av 2027.<\/p>\n
Dessa effekter v\u00e4ntades ocks\u00e5 h\u00f6ja k\u00e4rninflationen (inflation rensad fr\u00e5n energi och livsmedel), med en topp runt 2,6% i \u00e5rstakt i b\u00f6rjan av 2027. Prognosen kopplades till en \u00e5ldrande befolkning, tyska finanspolitiska stimulanser (offentliga utgifter och skattes\u00e4nkningar som \u00f6kar efterfr\u00e5gan) samt os\u00e4kerhet kopplad till risker i Mellan\u00f6stern.<\/p>\n
En st\u00f6rre tillv\u00e4xtnedg\u00e5ng beskrevs som en ned\u00e5trisk f\u00f6r inflationsbanan.<\/p>\n
Den pl\u00f6tsliga energichocken har f\u00f6r\u00e4ndrat inflationsbilden, vilket kr\u00e4ver att positioner ses \u00f6ver. Inflationen i euroomr\u00e5det n\u00e5dde 3,0% i april, upp fr\u00e5n 1,9% i februari, drivet n\u00e4stan helt av drivmedel. Eurostats snabbsiffra (prelimin\u00e4r statistik) bekr\u00e4ftade att energipriserna steg 15% i \u00e5rstakt, vilket visar hur snabbt detta sl\u00e5r igenom i ekonomin.<\/p>\n
Utvecklingen g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r Europeiska centralbanken (ECB) att s\u00e4nka r\u00e4ntan p\u00e5 kort sikt. Det talar f\u00f6r att minska satsningar p\u00e5 penningpolitiska l\u00e4ttnader (r\u00e4ntes\u00e4nkningar) och i st\u00e4llet \u00f6verv\u00e4ga positioner som gynnas av en mer h\u00f6kaktig ECB, exempelvis att betala fast r\u00e4nta i r\u00e4nteswappar (ett avtal d\u00e4r en fast r\u00e4nta byts mot r\u00f6rlig; att \u201cbetala fast\u201d tj\u00e4nar ofta p\u00e5 stigande marknadsr\u00e4ntor). Erfarenheten fr\u00e5n 2022 var att centralbanker tvingades till snabba r\u00e4nteh\u00f6jningar n\u00e4r inflationen blev mer seglivad \u00e4n v\u00e4ntat.<\/p>\n
N\u00e4r inflationen nu v\u00e4ntas toppa runt 3,5% i b\u00f6rjan av 2027 b\u00f6r efterfr\u00e5gan p\u00e5 inflationsskydd (placeringar som kompenserar f\u00f6r stigande inflation) \u00f6ka. Den 5-\u00e5riga 5-\u00e5rs terminsswapen f\u00f6r inflation (marknadspris som speglar f\u00f6rv\u00e4ntad inflation under en fem\u00e5rsperiod som b\u00f6rjar om fem \u00e5r) har stigit till 2,4% efter den senaste statistiken. Det tyder p\u00e5 att marknaden prisar in mer varaktig inflation.<\/p>\n
Strukturella faktorer som en stram arbetsmarknad till f\u00f6ljd av en \u00e5ldrande befolkning och tyska finanspolitiska st\u00f6d v\u00e4ntas h\u00e5lla uppe pristrycket. Den geopolitiska os\u00e4kerheten talar ocks\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gre marknadssv\u00e4ngningar den n\u00e4rmaste tiden. Optioner p\u00e5 VSTOXX-index (ett m\u00e5tt p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntad volatilitet, allts\u00e5 prisr\u00f6relser, i europeiska aktier) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att positionera sig f\u00f6r st\u00f6rre sv\u00e4ngningar.<\/p>\n
Samtidigt beh\u00f6ver tecken p\u00e5 att h\u00f6ga energipriser pressar ekonomin in i en nedg\u00e5ng f\u00f6ljas noga, eftersom det skulle vara en tydlig ned\u00e5trisk f\u00f6r inflationsutsikterna. Ett kraftigt fall i n\u00e4sta snabbsiffra f\u00f6r PMI i industrin (enk\u00e4tbaserat ink\u00f6pschefsindex som visar konjunkturl\u00e4get) skulle till exempel signalera att efterfr\u00e5gan faller, vilket skulle kr\u00e4va en snabb ompr\u00f6vning av synen p\u00e5 varaktigt pristryck.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Energichocken lyfter euroinflationen: KPI steg till 3,0% i april fr\u00e5n 1,9% i februari, n\u00e4stan helt via drivmedel. Andrarundeeffekter kan driva 3,5% 2027, pressa ECB och \u00f6ka inflationsskydd.<\/p>\n","protected":false},"author":87,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-46385","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-live-updates"],"acf":{"acf_article_selection_author":null},"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46385","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/87"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46385"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46385\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46385"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46385"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46385"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}