{"id":45786,"date":"2026-04-29T20:25:46","date_gmt":"2026-04-29T20:25:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv\/uncategorized\/deutsche-banks-mallika-sachdeva-geopolitiken-driver-centralbanker-mot-storre-guldreserver-och-minskade-dollarinnehav\/"},"modified":"2026-04-29T20:25:46","modified_gmt":"2026-04-29T20:25:46","slug":"deutsche-banks-mallika-sachdeva-geopolitiken-driver-centralbanker-mot-storre-guldreserver-och-minskade-dollarinnehav","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/live-updates\/deutsche-banks-mallika-sachdeva-geopolitiken-driver-centralbanker-mot-storre-guldreserver-och-minskade-dollarinnehav\/","title":{"rendered":"Deutsche Banks Mallika Sachdeva: Geopolitiken driver centralbanker mot st\u00f6rre guldreserver och minskade dollarinnehav"},"content":{"rendered":"<p>Deutsche Bank kopplar f\u00f6r\u00e4ndringar i centralbankernas reserver till en geopolitisk omst\u00e4llning, d\u00e4r fler g\u00e5r mot guld och bort fr\u00e5n USA-dollarn. Banken beskriver en modell som kopplar guldets andel av reserverna till centralbankernas guldinnehav, guldpriset och niv\u00e5n p\u00e5 v\u00e4rldens valutareserver (FX-reserver, allts\u00e5 centralbankers innehav av utl\u00e4ndsk valuta som dollar och euro).<\/p>\n<p>Artikeln j\u00e4mf\u00f6r uppg\u00e5ngen f\u00f6r en USA-ledd v\u00e4rldsordning efter 1989 med dagens mer splittrade l\u00e4ge. Enligt texten minskade guldets roll i reserverna efter den geopolitiska f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 1990-talet, snarare \u00e4n n\u00e4r Bretton Woods-systemet (det gamla systemet med fasta v\u00e4xelkurser kopplade till dollar\/guld) upph\u00f6rde p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n<h3>Guldreserver och geopolitik<\/h3>\n<p>Uppgifterna s\u00e4ger att USA-dollarns andel av centralbankernas reserver har fallit fr\u00e5n \u00f6ver 60% till 40%. Under samma period uppges guldets andel ha stigit till 30% efter att ha tredubblats fr\u00e5n sin l\u00e4gstaniv\u00e5.<\/p>\n<p>Modellen pekar ut tre drivkrafter: hur mycket guld centralbanker \u00e4ger, guldpriset och storleken p\u00e5 de globala FX-reserverna (valutareserver). Den tillskriver r\u00f6relserna i alla tre fr\u00e4mst till centralbanker i tillv\u00e4xtl\u00e4nder (emerging markets), bland annat via guldk\u00f6p och att de samlade valutareserverna kan b\u00f6rja minska.<\/p>\n<p>Geopolitiken formar om den globala finansordningen och f\u00e5r centralbanker att f\u00f6redra guld framf\u00f6r USA-dollarn. Enligt resonemanget beror skiftet inte p\u00e5 penningpolitik (styrning via r\u00e4ntor och likviditet) utan p\u00e5 en reaktion p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndrad maktbalans i v\u00e4rlden. Trenden beskrivs som strukturell: l\u00e4nder minskar aktivt sitt beroende av dollarn.<\/p>\n<p>Trenden st\u00f6ds av f\u00e4rska siffror fr\u00e5n World Gold Council, som uppger att centralbanker \u00f6kade de globala reserverna med 290 ton under f\u00f6rsta kvartalet 2026. Det f\u00f6ljer p\u00e5 n\u00e4ra rekordstora k\u00f6p under 2025, d\u00e5 \u00f6ver 1 000 ton k\u00f6ptes. Den uth\u00e5lliga efterfr\u00e5gan fr\u00e5n centralbanker i tillv\u00e4xtl\u00e4nder anges ge ett st\u00f6d under guldpriset.<\/p>\n<h3>Handelskonsekvenser f\u00f6r guld<\/h3>\n<p>Samtidigt forts\u00e4tter dollarns dominans i valutareserver att minska. Enligt senaste IMF-data (Internationella valutafonden) fr\u00e5n slutet av 2025 hade dollarns andel av allokerade reserver (reserver som rapporteras uppdelat per valuta) fallit till 58,2%, en niv\u00e5 som inte setts p\u00e5 decennier. Fortsatta handelstvister och sanktioner har uppmuntrat l\u00e4nder att s\u00f6ka alternativ.<\/p>\n<p>F\u00f6r handlare pekar detta mot fortsatt upp\u00e5ttryck p\u00e5 guld, som redan stigit till \u00f6ver 2 450 dollar per uns i \u00e5r. En strategi \u00e4r att anv\u00e4nda k\u00f6poptioner (call, en r\u00e4tt att k\u00f6pa till ett f\u00f6rutbest\u00e4mt pris) eller en bull call-spread (k\u00f6pa en call och s\u00e4lja en annan call med h\u00f6gre l\u00f6senpris f\u00f6r att s\u00e4nka kostnaden) p\u00e5 guld-ETF:er (b\u00f6rshandlade fonder som f\u00f6ljer guldpriset) f\u00f6r att ta position f\u00f6r fortsatt uppg\u00e5ng med begr\u00e4nsad risk. De ih\u00e5llande centralbanksk\u00f6pen beskrivs som en medvind som sannolikt inte v\u00e4nder snabbt.<\/p>\n<p>De geopolitiska sp\u00e4nningarna talar f\u00f6r fortsatt h\u00f6g volatilitet (stora och snabba prisr\u00f6relser), vilket g\u00f6r optioner dyrare men ocks\u00e5 kan \u00f6ka deras v\u00e4rde. Handlare kan ocks\u00e5 \u00f6verv\u00e4ga strategier som gynnas av en svagare dollar, som s\u00e4ljoptioner (put, en r\u00e4tt att s\u00e4lja till ett f\u00f6rutbest\u00e4mt pris) p\u00e5 U.S. Dollar Index, DXY (ett index som m\u00e4ter dollarns v\u00e4rde mot en korg av stora valutor). Det ger en m\u00f6jlighet att handla den andra sidan av avdollariseringen (att minska anv\u00e4ndningen av dollarn i reserver och handel).<\/p>\n<p>Vi m\u00e5ste f\u00f6lja centralbankerna i tillv\u00e4xtl\u00e4nder noga, eftersom de driver utvecklingen. Deras fortsatta k\u00f6p pressar upp guldpriset. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att bevaka om deras valutareserver b\u00f6rjar falla, eftersom det skulle signalera en st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring i globala kapitalfl\u00f6den (hur pengar flyttas mellan l\u00e4nder och tillg\u00e5ngar).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Avdollariseringen accelererar: Deutsche Bank ser en geopolitisk regimskifte d\u00e4r centralbanker, s\u00e4rskilt i tillv\u00e4xtl\u00e4nder, byter dollar mot guld. Massiva guldk\u00f6p st\u00f6djer priset; optionsstrategier kan utnyttja fortsatt uppg\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"author":87,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-45786","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-live-updates"],"acf":{"acf_article_selection_author":null},"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/87"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45786"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45786\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}