Standard Chartered-strategerna Christopher Graham och John Davies skriver att \u00f6kande ledig kapacitet p\u00e5 arbetsmarknaden och svag inhemsk efterfr\u00e5gan i Storbritannien kan minska risken f\u00f6r s\u00e5 kallade andrahandseffekter i inflationen (n\u00e4r h\u00f6gre kostnader f\u00f6rst sl\u00e5r igenom i priser och sedan leder till varaktigt h\u00f6gre l\u00f6ner och ytterligare prish\u00f6jningar). De kopplar detta till att arbetstagare har s\u00e4mre f\u00f6rhandlingsl\u00e4ge i l\u00f6nef\u00f6rhandlingar och att f\u00f6retag har sv\u00e5rare att h\u00f6ja priserna \u00e4n under tiden efter pandemin.<\/p>\n
Antalet lediga jobb \u00e4r p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5n p\u00e5 \u00f6ver tio \u00e5r, och antalet personer p\u00e5 l\u00f6nelistor (payrolls, ett m\u00e5tt p\u00e5 syssels\u00e4ttning baserat p\u00e5 utbetalda l\u00f6ner) har minskat med 120\u202f000 de senaste 18 m\u00e5naderna. Det talar f\u00f6r l\u00e4gre tryck upp\u00e5t p\u00e5 l\u00f6ner och f\u00e4rre m\u00f6jligheter f\u00f6r f\u00f6retag att f\u00f6ra \u00f6ver h\u00f6gre kostnader till kunderna (s\u00e5 kallad priss\u00e4ttningsmakt).<\/p>\n
De uppger ocks\u00e5 att ett brett finanspolitiskt st\u00f6d (statliga \u00e5tg\u00e4rder via budgeten, som bidrag och subventioner) f\u00f6r att d\u00e4mpa h\u00f6gre energipriser nu framst\u00e5r som mindre sannolikt \u00e4n 2022\u20132023. Under de \u00e5ren kan st\u00f6det ha f\u00f6rl\u00e4ngt inflationschocken samtidigt som det minskade risken f\u00f6r en kraftigare nedg\u00e5ng i ekonomin.<\/p>\n
De till\u00e4gger att dagens makroekonomiska milj\u00f6 (det samlade l\u00e4get f\u00f6r tillv\u00e4xt, inflation, r\u00e4ntor och arbetsmarknad) skiljer sig fr\u00e5n 2022 och 2023. De pekar p\u00e5 att det finns exempel p\u00e5 att centralbanker kan \u201dse igenom\u201d energiprischocker, det vill s\u00e4ga inte h\u00f6ja r\u00e4ntan lika mycket f\u00f6r en tillf\u00e4llig prisuppg\u00e5ng som senare faller tillbaka.<\/p>\n
N\u00e4r den brittiska arbetsmarknaden visar tydliga tecken p\u00e5 ledig kapacitet b\u00f6r man ompr\u00f6va hur seg inflationen \u00e4r. Aktuell statistik fr\u00e5n Office for National Statistics visar att antalet lediga jobb har fallit under 900\u202f000 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan 2021, och att syssels\u00e4ttningen m\u00e4tt via l\u00f6nelistor i stort st\u00e5r still. Det f\u00f6rs\u00e4mrar tydligt arbetstagarnas m\u00f6jlighet att kr\u00e4va h\u00f6gre l\u00f6ner och begr\u00e4nsar f\u00f6retagens m\u00f6jlighet att f\u00f6ra vidare kostnads\u00f6kningar, vilket talar f\u00f6r att inflationen kan falla snabbare \u00e4n v\u00e4ntat.<\/p>\n
Mot bakgrund av sk\u00f6r inhemsk efterfr\u00e5gan b\u00f6r r\u00e4ntek\u00e4nsliga positioner (investeringar som p\u00e5verkas mycket av r\u00e4ntor) ses \u00f6ver. Brittiska detaljhandelsvolymer \u00f6kade bara 0,2 procent under senaste kvartalet, vilket tyder p\u00e5 f\u00f6rsiktiga konsumenter och l\u00e5g risk f\u00f6r en efterfr\u00e5gedriven inflationsuppg\u00e5ng. Det st\u00f6djer bilden av att Bank of England har utrymme att inta en mjukare linje, vilket kan skapa m\u00f6jligheter i korta r\u00e4ntederivat (finansiella kontrakt vars v\u00e4rde f\u00f6ljer korta marknadsr\u00e4ntor).<\/p>\n
De bed\u00f6mer att man inte ska r\u00e4kna med en upprepning av de stora statliga st\u00f6d som gavs 2022 och 2023. D\u00e5 d\u00e4mpade finanspolitiska program som Energy Price Guarantee (ett statligt pristak\/st\u00f6d som begr\u00e4nsade hush\u00e5llens energikostnader) sm\u00e4llen mot ekonomin, men bidrog ocks\u00e5 till att h\u00e5lla inflationstrycket uppe l\u00e4ngre. N\u00e4r den brittiska offentliga nettoskulden nu ligger runt 98 procent av BNP (landets totala ekonomiska produktion) finns liten vilja eller m\u00f6jligheter till lika stora, breda stimulanser den h\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n
Det inneb\u00e4r att man b\u00f6r positionera sig f\u00f6r l\u00e4gre brittiska r\u00e4ntor p\u00e5 medell\u00e5ng sikt. Terminskurvan f\u00f6r SONIA-terminer (marknadens priss\u00e4ttning av framtida f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 SONIA, en kort referensr\u00e4nta f\u00f6r pund baserad p\u00e5 faktiska transaktioner \u00f6ver natten) kan underskatta m\u00f6jligheten till r\u00e4ntes\u00e4nkningar senare i \u00e5r och fram till 2027. De ser v\u00e4rde i att ta en position som tj\u00e4nar p\u00e5 fallande r\u00e4ntor via tv\u00e5\u00e5riga r\u00e4nteswappar genom att \u201dta fast\u201d (f\u00e5 fast r\u00e4nta och betala r\u00f6rlig r\u00e4nta; en swap \u00e4r ett avtal d\u00e4r tv\u00e5 parter byter r\u00e4ntebetalningar). Tanken \u00e4r att Bank of England kan beh\u00f6va s\u00e4nka r\u00e4ntan tidigare eller mer \u00e4n vad marknaden r\u00e4knar med.<\/p>\n
En mjukare linje fr\u00e5n Bank of England kan ocks\u00e5 tynga pundet. J\u00e4mf\u00f6rt med Federal Reserve, som hanterar en mer motst\u00e5ndskraftig amerikansk ekonomi, kan skillnaden i penningpolitik (centralbankernas r\u00e4ntebeslut och signaler) gynna dollarn. D\u00e4rf\u00f6r kan man \u00f6verv\u00e4ga att k\u00f6pa s\u00e4ljoptioner p\u00e5 GBP\/USD (en option som \u00f6kar i v\u00e4rde om pundet faller mot dollarn) f\u00f6r att skydda sig eller f\u00f6rs\u00f6ka tj\u00e4na p\u00e5 en m\u00f6jlig f\u00f6rsvagning av pundet under sommaren.<\/p>\n
L\u00e4gre r\u00e4ntor skulle vara positivt f\u00f6r brittiska aktier, som har g\u00e5tt s\u00e4mre \u00e4n andra stora index. F\u00f6r att dra nytta av detta kan man titta p\u00e5 k\u00f6poptioner p\u00e5 FTSE 100-index (en option som ger r\u00e4tt att k\u00f6pa till ett visst pris och d\u00e4rmed tj\u00e4nar p\u00e5 uppg\u00e5ng). En mer st\u00f6djande centralbankspolitik kan lyfta b\u00f6rsen n\u00e4r f\u00f6retagens l\u00e5nekostnader sjunker och riskaptiten f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Brittisk inflation kan ge vika snabbare \u00e4n v\u00e4ntat. Standard Chartered ser \u00f6kande slack p\u00e5 arbetsmarknaden, svag efterfr\u00e5gan och mindre finanspolitiskt st\u00f6d, vilket \u00f6ppnar f\u00f6r BoE-s\u00e4nkningar, svagare pund och b\u00f6rslyft.<\/p>\n","protected":false},"author":87,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-45703","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-live-updates"],"acf":{"acf_article_selection_author":null},"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45703","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/87"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45703"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45703\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45703"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45703"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vtmarkets.com\/sv-eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45703"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}