Veckan som kommer: Marknaderna laddar för amerikansk KPI och mellanårsvalet

Översikt

• Valet den 3 november sätter fokus på finanspolitiken (hur staten styr ekonomin via skatter och utgifter), kontrollen över kongressen och historiska börsmönster när S&P 500 går in i sista kvartalet 2026.
• USA:s KPI (konsumentprisindex, ett mått på inflationen för hushållen) för september kommer den 14 oktober. Prognosen är 3,6% på årsbasis, upp från 3,4%. Torsdagens PPI (producentprisindex, prisutveckling tidigare i kedjan) och detaljhandel kan påverka synen på Federal Reserves (Fed, USA:s centralbank) nästa räntebesked.
• S&P 500 är upp cirka 14,1% hittills i år per 9 oktober, trots att mellanårsval historiskt ofta gett svagare genomsnittliga avkastningar.
• Handlare ser mot motstånd (nivå där det ofta blir svårt att stiga) i USDX kring 102,55, guld runt 4 280 dollar och stöd (nivå där köpare ofta kliver in) i bitcoin nära 78 450 när nästa statistik närmar sig.

Wall Street går in i mellanårsvalssäsongen – inflationsrisken kvarstår

Wall Street avslutade veckan till den 9 oktober starkare. S&P 500 steg 1,2%, Dow Jones Industrial Average 0,9% och Nasdaq 0,6%. Tekniktunga aktier hämtade tillbaka efter tidigare försäljning, samtidigt som fallande statsobligationsräntor (räntan på amerikanska statspapper) gav stöd åt aktievärderingar. S&P 500 nådde också nya rekordnivåer under veckan och har därmed stigit cirka 14,1% hittills i år.

Uppgången kommer i ett känsligt läge för USA-börserna. Mellanårsvalet den 3 november närmar sig, inflationen är fortsatt hög och investerare väger sannolikheten för att Fed höjer räntan igen före utgången av 2026.

Bolagsrapporterna är nästa pusselbit. Stora amerikanska banker inleder rapportperioden för tredje kvartalet i veckan, vilket ger en färsk bild av kreditgivning, efterfrågan hos konsumenter och effekterna av högre lånekostnader. För stunden är börstrenden positiv. Men högre inflation kan lyfta obligationsräntorna och utmana de höga värderingar som drivit uppgången.

Så har USA:s mellanårsval påverkat S&P 500

USA:s presidentvals-cykel är fyra år. Mellanårsval hålls halvvägs in i mandatperioden. Den 3 november 2026 väljer väljarna alla 435 röstberättigade ledamöter i representanthuset och ungefär en tredjedel av senaten. Utfallet avgör om president Donald Trump får en mer stödjande kongress eller möter större motstånd i lagstiftningen. Historiskt har S&P 500 ofta utvecklats svagare under mellanårsval, följt av starkare avkastning året före nästa presidentval.

S&P 500 har redan återhämtat sig från bottennivån i mars 2026 och nådde rekord i oktober. Nedgången tidigare i år var också mindre än det historiska snittet i mellanårsvalår. Det öppnar för två vägar framåt. Om vinsterna och inflationen stabiliseras kan uppgången fortsätta in i 2027. Om inflationen biter sig fast eller obligationsräntorna stiger mer kan värderingarna pressas igen före valet. Avgörande blir vinsttillväxten och penningpolitiken (centralbankens ränte- och likviditetspolitik).

Kan kontrollen över kongressen ändra börsutsikterna?

Valresultatet kan flytta förväntningarna på USA:s finanspolitik, inklusive skatter, offentliga utgifter och regleringar. En republikansk majoritet i båda kamrarna kan ge Trump-administrationen större handlingsutrymme. En demokratisk majoritet i någon kammare kan göra politiken mer låst och öka konflikter kring budget och utgifter.

RBC Wealth Managements genomgång av perioden 1953–2025 visar att börsutvecklingen skiljde sig mellan olika kombinationer av presidentmakt och kongresskontroll. Perioder med samlad republikansk kontroll under republikanska presidenter tillhörde de historiskt starkare uppläggen, tillsammans med vissa upplägg med demokratiska presidenter.

Det betyder inte att ett visst politiskt utfall i sig driver högre börsavkastning. Varje period har också präglats av olika inflation, räntenivåer och vinsttrender. Den viktigare frågan är hur valförväntningar kan påverka finanspolitiken, statens lånebehov och obligationsräntor. Högre offentliga utgifter kan stödja tillväxt och företagens intäkter, men större budgetunderskott kan också höja räntor, öka finansieringskostnader och pressa aktievärderingar.

USA:s KPI kan ändra synen på Feds räntor

Septemberutfallet för USA:s KPI (konsumentprisindex) på onsdagen den 14 oktober är veckans viktigaste statistik. Inflationen är central för Feds beslut efter mötet i september.

Vid mötet höjde beslutsfattarna målet för styrräntan (federal funds rate, den korta räntan i banksystemet) med 25 räntepunkter (0,25 procentenheter) till 3,75%–4,00%. Protokollet som publicerades i oktober visade att flera fortsatt oroade sig för inflationen, men med olika syn på behovet av fler höjningar. I början av oktober prisade marknaden in cirka 17%–19% sannolikhet för en höjning i oktober, medan december sågs som ett mer troligt tillfälle.

KPI-utfallet kan påverka flera marknader:

• Högre inflation än väntat: Räntor på USA:s statsobligationer och dollarn kan stärkas när marknaden räknar med högre chans till fler räntehöjningar. Guld och aktier med höga värderingar kan pressas.
• Lägre inflation än väntat: Lägre räntor kan stödja aktier och guld och minska den kortsiktiga efterfrågan på dollarn.
• I linje med förväntningarna: Marknaden kan bli mer sidledes när fokus flyttas till PPI, detaljhandel och bolagsrapporter.

Torsdagens PPI och detaljhandel ger mer information om pristrycket hos producenter och styrkan i den amerikanska konsumtionen.

Varför 2027 kan avvika från valcykeln

Året före presidentval har historiskt varit starkt för USA-aktier, men flera faktorer kan göra att 2027 inte följer mönstret. Bolagens vinster är centrala. Högre aktiekurser kräver att vinsterna växer så att värderingarna bär, särskilt när obligationsräntorna ligger högt.

Om inflationen består kan Fed hålla räntorna högre längre, även om finanspolitiken blir mer tillväxtstödjande. Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik kan därför styra riktningen.

Starkare ekonomi kan lyfta vinster, men också öka förväntningarna om högre räntor. Svagare tillväxt kan sänka räntor, men väcka oro för vinsterna framåt. Marknaden reagerar också på skillnaden mellan utfall och förväntningar.

Så kan aktier, guld och dollar reagera

Olika tillgångar kan reagera olika på samma statistik, särskilt om förväntningar på tillväxt, inflation och räntor drar åt olika håll.

Viktiga symboler att bevaka

USDX (dollarindex) | XAUUASD (guld mot dollar) | S&P500 (USA-index) | EURUSD (euro mot dollar) |BTCUSD (bitcoin mot dollar)

Kommande händelser

För en samlad bild av kommande statistik, se VT Markets ekonomiska kalender.

Veckans viktigaste rörelser

USDX

• USDX rörde sig sidledes under veckan och kan fortsätta i väntan på inflationssiffrorna.
• Om USDX stiger mer: bevaka om uppgången tappar fart vid 102,55 (motstånd).
• Om USDX faller: följ utvecklingen vid 101,00 (viktigt område).

XAUUSD

• Guld steg från den nedre delen av det bevakade området kring 4 080.
• Vid fortsatt uppgång: följ prisreaktionen runt 4 280.
• Vid nedgång: leta efter tecken på att köpare kliver in runt 4 055.

SP500

• SP500 steg från det bevakade området vid 7 735.
• Följ prisreaktionen när indexet sätter nya toppar.

EURUSD

• EURUSD rör sig sidledes vid det bevakade området kring 1,1150.
• Vid nedgång: bevaka om köpare kommer in vid 1,1110.
• Vid uppgång: följ prisreaktionen vid 1,1350.

BTCUSD

• BTC handlas kring det bevakade området vid 84 060.
• Vid nedgång: bevaka om köpintresse uppstår vid 78 450 eller 76 450.

Slutsats

S&P 500 går in i veckan som börjar den 12 oktober med medvind, men inflationsstatistik och det stundande mellanårsvalet kan styra nästa större rörelse. Onsdagens KPI testar förväntningarna på fler räntehöjningar från Fed, medan torsdagens PPI och detaljhandel kan förstärka eller ändra den första marknadsreaktionen. Bevaka om USDX närmar sig 102,55, om guldet rör sig mot 4 280 dollar och om S&P 500 håller sig kvar över de senaste toppnivåerna.

Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.