Bankvinster visar på utmaningarna som väntar under fjärde kvartalet

Wall Streets största finansbolag gav en blandad bild i sina resultat för tredje kvartalet på onsdagen: vissa delar av verksamheten gynnas av högre räntor, men andra har det tufft på grund av osäkerheten som högre räntor skapar.

Morgan Stanley tjänade 3,03 dollar per aktie, vilket var bättre än prognosen på 2,91 dollar, på en omsättning (intäkter) på 20,34 miljarder dollar. Aktien föll ändå 3,8%. State Street föll omkring 4% efter att intäkterna kom in strax under prognoserna, medan Bank of America tappade 4,76% efter att ha missat förväntningarna och tagit en regulatorisk kostnad på 1,2 miljarder dollar (en engångskostnad kopplad till myndighetskrav/övervakning). BlackRock var undantaget och steg 0,72%.

Även börsen i stort hade det svårt. Nasdaq föll 1,54% under dagen, samtidigt som inflationen kom in högre än väntat och ökade oron för att räntorna kan bli kvar på höga nivåer. På dagar när marknaden undviker risk (“risk-off”, alltså när investerare säljer mer riskfyllda tillgångar) straffas ofta även små svagheter i en rapport hårdare, vilket gör det svårt att förklara bankernas kursfall enbart med resultaten.

Ändå visar resultaten en viktigare skiljelinje. Högre räntor kan hjälpa bankerna att tjäna mer på lån, inlåning (kundernas pengar på konton) och värdepapper, men snabba ränterörelser kan också få kunder att avstå från att handla obligationer eller genomföra affärer som företagsköp. När fjärde kvartalet närmar sig är frågan om starkare räntenetto kan väga upp för svagare aktivitet på andra håll.

Den ojämna effekten av högre räntor

Hur mycket ett bolag tjänar på högre räntor beror på hur det tjänar sina pengar.

För traditionella banker kan högre räntor öka räntenettot (nettointäkt av räntor) — skillnaden mellan vad banken får in i ränta på lån och placeringar och vad den betalar i ränta till sparare. Hur stor vinsten blir beror på hur snabbt bankens ränteintäkter stiger jämfört med dess finansieringskostnader (vad det kostar att få in kapital, till exempel via inlåning).

Handelsverksamheter (trading) möter en annan utmaning. När obligationsräntor (räntan/yield som investerare kräver) rör sig kraftigt blir obligationspriserna mer svårbedömda, vilket gör kunder mer försiktiga med att handla. Samtidigt kan högre räntor locka investerare till räntebärande placeringar (fixed income, alltså främst obligationer och andra räntepapper), vilket gynnar kapitalförvaltare som tar avgifter på kapitalet de förvaltar.

State Streets ledning uppskattade att räntorna steg med ungefär 75 till 100 räntepunkter under kvartalet. (En räntepunkt är 0,01 procentenheter.) Den förflyttningen hjälper till att förklara varför samma marknadsmiljö gav olika utfall i finanssektorn.

Den avgörande skillnaden går mellan bolag som tjänar mer när räntorna stiger och bolag vars intäkter i högre grad beror på att kunder är villiga att handla via dem.

Balansräkningarna höll emot, men obligationshandeln försvagades.

Bank of America visar uppdelningen i en och samma rapport. Räntenettot steg 7,9% till 16,6 miljarder dollar, vilket speglar att högre räntor gynnade bankens utlåning och värdepappersportfölj.

Bankens del för handel med räntepapper gick däremot svagare. Intäkterna föll 17% till 2,55 miljarder dollar, och banken pekade på svaghet inom bolån, kommunobligationer (obligationer utgivna av kommuner/regioner) och kredit (till exempel företagsobligationer). Den snabba ränteuppgången tyngde kundaktiviteten på dessa marknader.

Morgan Stanley visade en liknande tudelning. Intäkterna från försäljning och handel i räntepapper föll med cirka 7,3% till 2,01 miljarder dollar, medan intäkterna från aktiehandel steg 41% till 5,80 miljarder dollar. Kunderna drog sig inte undan marknaden. De gick mot aktier och bort från obligationer.

Aktier bar Morgan Stanleys kvartal. Räntenetto bar Bank of Americas.

State Street och BlackRock visade ingen tydlig negativ effekt av räntorna i detta kvartal. State Streets räntenetto steg 21%, och BlackRock fick 78,2 miljarder dollar i nettosparande (nettoinflöden) till sina ränteprodukter.

Där räntor slog direkt igenom i intäkterna såg kvartalet starkast ut. Följ alla fyra bolagen som aktie-CFD:er via VT Markets. (En CFD, “contract for difference”, är ett derivatkontrakt där du spekulerar i prisrörelser utan att äga aktien.)

Där högre räntor ger effekt

State Street är ett av de tydligaste exemplen på fördelarna.

Som depåbank (custody bank, en bank som förvarar och administrerar värdepapper åt institutionella kunder) erbjuder den tjänster som hjälper stora investerare att äga och hantera tillgångar. Den tjänar också ränta på vissa saldon inom bankverksamheten, vilket gör räntenettot till en central vinstdrivare.

Den intäkten steg 21% till 864 miljoner dollar i tredje kvartalet. Ledningen höjde också helårsprognosen för tillväxt i räntenetto till 15%–16%.

Högre räntor slog direkt igenom i State Streets resultat. Men effekten har ett tak: högre kostnader för inlåning, förändringar i kundernas kontantandelar och framtida räntebeslut kan påverka hur mycket av intäkterna som blir kvar i bolaget.

BlackRock gynnas av en annan del av samma marknadsmiljö.

Kapitalförvaltaren lockade till sig 78,2 miljarder dollar i nettosparande till sina ränteprodukter under kvartalet. Totala nettoinflöden uppgick till 205 miljarder dollar, vilket lyfte förvaltat kapital (AUM, “assets under management”, alltså kundernas kapital som bolaget förvaltar) till 15,5 biljoner dollar.

Högre räntor kan göra obligationer mer attraktiva för investerare som söker löpande avkastning, vilket skapar möjligheter för kapitalförvaltare att dra in mer kapital och ta förvaltningsavgifter. BlackRocks resultat tyder på att efterfrågan på ränteplaceringar är stark, trots att svängiga räntor har pressat delar av tradingverksamheten hos andra aktörer.

Bolaget var det enda av de fyra vars aktie steg, och det gynnades av samma förutsättningar som tyngde obligationshandeln på andra håll. Den framtida utvecklingen beror fortfarande på om inflödena fortsätter och hur marknadsrörelser påverkar det förvaltade kapitalet.

Inflationen kan förstärka klyftan

Onsdagens högre inflationsutfall gör det mer sannolikt med “högre räntor längre” (higher for longer, alltså att räntorna blir kvar på höga nivåer under längre tid).

Seg inflation gör det svårare för Federal Reserve (USA:s centralbank) att motivera räntesänkningar, och en ny uppgång i priserna kan åter sätta stramare penningpolitik på agendan. Följ kommande inflationsutfall i den ekonomiska kalendern.

För bankerna skapar detta motverkande effekter. Högre räntor kan fortsätta stödja räntenettot, men fortsatt stora svängningar kan hålla obligationskunder försiktiga. Utfallet beror på hur räntorna rör sig, inte bara på att de är höga. Morgan Stanley slog prognoserna men föll ändå 3,8%, samtidigt som ledningen pekade på risker från högre räntor, geopolitiska spänningar och höga tillgångsvärderingar (att tillgångar som aktier anses dyra i förhållande till vinster).

Investerare tittar bortom rubrikresultaten för att bedöma om dagens läge håller. När även vinnarna låter försiktiga räcker starka siffror inte lika långt.

Vad kan utmana utsikterna för Q4?

Förväntningarna blir svårare att överträffa.

State Street har redan nått sina mål på medellång sikt om 35% vinstmarginal före skatt (pre-tax margin, alltså andel vinst innan skatt) och en avkastning på materiellt eget kapital (return on tangible equity, avkastning på eget kapital exklusive goodwill och andra immateriella poster) i mitten av 20-procentspannet, före den ursprungliga tidsplanen till 2029.

Det visar på starkt genomförande, men höjer också ribban för kommande resultat. När ett bolag redan levererat mycket av det investerare räknade med under flera år kan även ett mindre intäktstapp göra marknaden besviken.

Att State Street föll 4% efter att ha missat intäkterna med omkring 1% visar att bedömningen görs mot förväntningarna, inte bara mot föregående kvartal.

Lägre handelsaktivitet kan sprida sig till andra affärer.

Bank of Americas intäkter från investment banking (rådgivning och kapitalanskaffning, till exempel börsintroduktioner och obligations-/aktieemissioner) föll 11% till 1,8 miljarder dollar. Om bolag skjuter upp företagsköp, sammanslagningar eller kapitalanskaffning i osäkert marknadsläge kan det öka pressen utöver räntehandeln.

Det finns också en långsammare risk att bevaka: kreditkvalitet. Högre lånekostnader kan göra det svårare för hushåll och företag att betala sina skulder. Om fler låntagare halkar efter kan bankerna behöva sätta av mer reserver för möjliga kreditförluster (provisioner), vilket kan äta upp en del av vinsten från högre räntenetto.

Dessa effekter kan ta tid att synas, vilket gör kreditkvalitet till en viktig indikator att följa när bankerna går in i Q4.

Bank of Americas regulatoriska problem och genomföranderisk ger en bolagsspecifik risk.

Bankens regulatoriska kostnad på 1,2 miljarder dollar följde på att banken misslyckats med att rapportera misstänkta transaktioner för mångmiljardbelopp, vilket väcker frågor om interna kontroller (rutiner och system för att upptäcka och hantera risker och regelefterlevnad).

Även handelsresultatet gjorde investerare besvikna. Ledningen hade tidigare indikerat att handelsintäkterna skulle vara ungefär oförändrade, men de samlade intäkterna från aktiehandel och räntehandel föll 5%.

Wells Fargo-analytikern Mike Mayo kallade bankens kapitalmarknadsresultat ”lätt sämst i klassen” för kvartalet.

Det här handlar dock inte om räntor. Ett gynnsamt ränteläge kan inte kompensera för svaga kontroller eller att bolaget missar sin egen guidning (prognos/kommunikation om vad ledningen förväntar sig framåt).

Vad bankresultaten säger om Q4

Utlåningsbanker och depåbanker gynnas av starkare räntenetto, medan kapitalförvaltare får in pengar i ränteprodukter. Samtidigt har svängiga räntor tyngt delar av tradingverksamheten, och svagare affärsaktivitet kan öka pressen.

Q4 avgörs av om räntenettot fortsätter att växa snabbare än obligationshandel och företagsaffärer krymper. Om inflationen ligger kvar högt och obligationsmarknaden förblir orolig kan gapet öka mellan bolag som tjänar på räntor och bolag som är beroende av handelsaktivitet.

Tre saker är värda att hålla ögonen på:

• Nästa inflationsutfall: De kan ändra förväntningarna på Federal Reserves räntebana (hur styrräntan väntas utvecklas).
• Guidning om trading och investment banking: Nästa rapportomgång bör visa om aktiviteten på obligationsmarknaden och orderstocken av affärer (deal pipelines, alltså planerade/kommande transaktioner) återhämtar sig eller försvagas ytterligare.
• Kreditkvalitet och regulatoriska kostnader: Ökad press på låntagare, som det vi såg kopplat till AI, kan urholka vinsterna från högre räntenetto, samtidigt som bolagsspecifika regelefterlevnadsproblem kan fortsätta att tynga enskilda banker.

Samma ränteläge som lyfte BlackRock och State Street tyngde obligationsborden (handelsavdelningarna) hos Bank of America och Morgan Stanley. Nästa fas av rapportsäsongen bör ge en tydligare bild av vilka affärsmodeller som bäst klarar den avvägningen.

Handla bankaktier som aktie-CFD:er med VT Markets

Rapportsäsongen brukar ge kraftigare rörelser i bankaktier, och den här veckan visade att det kan gå åt båda håll. Med VT Markets kan du handla aktie-CFD:er i Morgan Stanley, State Street, BlackRock och Bank of America. Det gör att du kan ta position för uppgång eller nedgång utan att äga aktierna fullt ut. (En CFD är ett kontrakt där du spekulerar i prisrörelsen, ofta med hävstång, vilket innebär högre risk.)

Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.