WTI-råolja hade kraftiga svängningar åt båda håll på torsdagen när nyheter om USA och Iran ändrade stämningen. Kontraktet var i stort sett oförändrat runt 88 dollar per fat vid skrivande stund, efter att ha stigit till en dagshögsta nivå på 91,27 dollar och därefter fallit när marknaden vägde uppgifter om förnyad konflikt mot prat om diplomati.
Priserna steg först efter rapporter om attacker i Mellanöstern, inklusive amerikanska angrepp mot iranska militära mål och Irans uppgift om att man hade riktat in sig på en amerikansk flygbas i Persiska viken. Rörelsen vände sedan efter att Axios rapporterat om en preliminär överenskommelse mellan USA och Iran, vilket pressade ned WTI till en dagslägsta nivå nära 86,28 dollar. Enligt uppgifterna handlade det om ett 60‑dagars samförståndsavtal (en preliminär, skriftlig överenskommelse som visar avsikt, men som inte alltid är juridiskt bindande) för att förlänga den nuvarande vapenvilan, i väntan på slutligt godkännande från president Donald Trump.
Olösta frågor beskrevs som kvarstående, bland annat Irans kärnprogram (landets utveckling och drift av kärnteknik, inklusive anrikning av uran) och kontrollen över Hormuzsundet (en smal sjöväg som är viktig för oljeexport). Separat meddelade USA:s finansdepartement (Treasury, ansvarigt för statens finanser och ekonomiska sanktioner) nya Iranrelaterade sanktioner (straffåtgärder som begränsar handel, betalningar och tillgångar) mot den nybildade Persian Gulf Strait Authority, medan finansminister Scott Bessent sade att USA inte skulle acceptera ett avgiftssystem i Hormuz och varnade för att partners som deltar i en sådan avgiftsmodell skulle straffas.
Volatilitet och nyhetsdrivet handelsintervall
Marknaden är tydligt klämd mellan rubriker om konflikt och tecken på vapenvila. Vi ser WTI handlas i ett nyhetsdrivet intervall mellan cirka 86 och 91 dollar per fat. Den här känsligheten innebär att hög volatilitet (snabba och stora prisrörelser) blir huvudfokus de kommande veckorna.
Med risk för kraftiga prisrörelser vid varje nyhet från Washington eller Teheran tittar vi på optionsstrategier för att hantera risk. Optionsdata visar att 30‑dagars implicerad volatilitet (marknadens förväntade svängning, härledd från optionspriser) i WTI‑optioner har stigit till över 45 procent, en nivå som inte setts sedan regionens oroshärdar tidigare i år. Läget passar strategier som tjänar på stora prisrörelser oavsett riktning.
Historiska paralleller, utbud/efterfrågan och handelsstrategier
Situationen påminner om sommaren 2019, när attacker mot oljetankers nära Hormuzsundet gav kraftiga men kortvariga prisryck. Då steg priserna på oro men föll snabbt tillbaka när oljeleveranserna inte stördes nämnvärt. En liknande utveckling är möjlig, där rykten och faktiska flöden drar marknaden åt olika håll.
Det är viktigt att komma ihåg att stram utbuds- och efterfrågebalans (”fundamenta”, alltså den underliggande balansen på oljemarknaden) håller emot ett större prisfall på vapenvilenyheter. Den senaste EIA‑rapporten (från USA:s energimyndighet) visade att de globala råoljelagren är 5 procent under sitt femårssnitt, vilket ger ett tydligt stöd för priserna. En verklig störning i utbudet från Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens olja passerar, skulle få oproportionerligt stor effekt.
Vårt fokus ligger på om 60‑dagars samförståndsavtalet bekräftas och får slutligt godkännande. Tills det finns klarhet anser vi att en lång straddle (en optionsposition där man köper både en köpoption och en säljoption med samma löptid och lösenpris) är ett försiktigt sätt att positionera sig för ett större utbrott ur intervallet. Då kan man tjäna antingen om avtalet faller och priserna stiger, eller om det bekräftas och priserna faller.
