Donald Trump sade att han skulle uppmana Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att inte slå tillbaka efter att Iran avfyrat en salva missiler mot israeliska mål, enligt Reuters. Avfyrningarna följde uttalanden på X från Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf, som sade att USA:s ”marina blockad och brott mot överenskommelser rörande Libanon” bröt vapenvilan. Israels militär uppgav att man för första gången sedan början av april avvärjt flera vågor av missiler från Iran, samtidigt som iranska företrädare sade att ytterligare angrepp skulle följa om Israel fortsätter sin offensiv i Libanon; ett israeliskt angrepp träffade Beirut på söndagen under strider med Iranstödda Hizbollah. CNN rapporterade att Trump också sade att Netanyahu inte skulle ha ”något val” annat än att acceptera ett avtal med Iran, och att attackerna inte hade förändrat hans ambition att driva på för förhandlingar mellan USA och Iran.

Olje­marknaderna reagerade snabbt. West Texas Intermediate steg 2,83% till 90,85 dollar under dagen. WTI är en lätt, söt amerikansk råolja som prissätts utifrån navet i Cushing och används ofta som riktmärke tillsammans med Brent och Dubai. Priset drivs av utbud och efterfrågan, geopolitisk störning och sanktioner, OPEC:s produktionspolitik samt den amerikanska dollarn eftersom råolja i huvudsak handlas i dollar. Veckovis lagerstatistik från American Petroleum Institute och Energy Information Agency kan flytta priserna; deras utfall ligger vanligtvis inom 1% från varandra 75% av tiden, och EIA-serien anses mer tillförlitlig. OPEC har 12 medlemmar och möts två gånger per år, medan OPEC+ inkluderar ytterligare tio länder utanför OPEC.

Geopolitiska drivkrafter och marknadsvolatilitet

Vi ser råoljepriserna skjuta i höjden till över 90 dollar per fat på de första nyheterna om en direkt konflikt mellan Iran och Israel. Samtidigt innebär USA:s linje för nedtrappning en betydande osäkerhet och kan sätta ett tak för ytterligare uppgång. Det skapar en tvåsidig marknad där rubriker, inte fundamenta, för tillfället är den främsta drivkraften.

Den geopolitiska spänningen har lett till en kraftig ökning av den implicita volatiliteten. CBOE:s volatilitetsindex för råolja (OVX) steg över 15% i den senaste sessionen till 42,5, den högsta nivån sedan slutet av 2024. Vi bedömer att detta gör optionsköp dyrt, men att det samtidigt skapar möjligheter för den som vill sälja premie.

Vi räknar med att den nuvarande geopolitiska riskpremien i WTI, som vi uppskattar till 5–7 dollar per fat, snabbt kan minska om diplomatiska ansträngningar lyckas. Marknadens fokus skiftar då tillbaka till fundamentala drivkrafter. Färsk data från Energy Information Administration (EIA) visar en oväntad lageruppbyggnad på 2,1 miljoner fat förra veckan, vilket antyder att efterfrågan kan vara på väg att mattas av inför sommarens bilsemestrar.

Strategiska överväganden och OPEC+-utsikter

Vi har sett mönstret tidigare, exempelvis efter attackerna 2019 mot saudiska oljanläggningar, när priserna steg nära 20% för att därefter snabbt vända ned. En liknande snabb rekyl är möjlig även här om inga ytterligare militära åtgärder följer. Historiken talar för försiktighet med att jaga den inledande uppgången alltför aggressivt.

Givet den höga implicita volatiliteten tittar vi på strategier som gynnas av ett potentiellt pristak. Att sälja out-of-the-money-köpoptioner eller etablera bear call-spreadar på WTI-terminer kan vara en klok ansats. Dessa positioner tjänar på att priserna stabiliseras eller faller när nedtrappningsnarrativet får fäste.

Vi följer också OPEC+ noga, eftersom nästa möte är planerat till den 1 juli. Uttalanden från nyckelmedlemmar som signalerar vilja att använda sin reservkapacitet för att lugna marknaderna skulle sätta ett tydligt nedåttryck på priserna. Målet är ofta marknadsstabilitet, inte en varaktig prisuppgång över 100 dollar.