WTI-råolja föll tidigt på tisdagen efter att president Trump sagt att han avbrutit en planerad attack mot Iran på begäran av allierade i Persiska viken. Det närmaste terminskontraktet handlades kort kring 101 dollar per fat innan det vände upp och stängde över 103 dollar, en uppgång på 1,30%.

Under Europahandeln beskrev Trump pausen som en försening och angav ett tidsfönster på 2–3 dagar för nästa beslut. Irans vice utrikesminister sade att Iran är redo att möta militärt angrepp.

Utbudschock i Hormuzsundet

Hormuzsundet var i praktiken fortsatt stängt mer än två veckor efter att konfliktens aktiva fas avslutades den 5 maj. Tankertrafiken låg kvar på ensiffriga antal fartyg per dag, jämfört med över 120 före kriget.

Nato uppgav att man kan överväga en insats om sundet inte öppnas senast i juli. Det sätter en tidsgräns för hur länge störningen i utbudet kan bestå.

API (American Petroleum Institute, en branschorganisation som publicerar veckodata) rapporterade att USA:s råoljelager minskade med 9,1 miljoner fat, jämfört med en förväntad minskning på 3,4 miljoner. Veckan före var siffran -2,188 miljoner. Störningen beskrevs som att cirka 10–12 miljoner fat per dag försvinner från världsmarknaden.

WTI handlades över sitt 50-dagars EMA (exponentiellt glidande medelvärde, ett trendmått som viktar senaste prisrörelser högre) nära 90 dollar och över 200-dagars EMA. Tekniska referensnivåer i grafen var 108 dollar och en topp i mars över 113 dollar.

Tekniska nivåer och marknadsläge

Mönstret liknar den kraftiga prisrörlighet (snabba och stora svängningar) som sågs under Hormuzkrisen 2025. WTI föll då mot 101 dollar på rykten om minskad konflikt, men steg snabbt över 103 dollar efter hårda uttalanden och en stor lagerminskning. Lärdomen var att när marknaden är ansträngd avgör utbudet mer än kortlivade rubriker.

De geopolitiska spänningarna påminner om förra årets maktspel mellan Washington och Teheran. Taktiska förseningar och trotsiga uttalanden håller en tydlig riskpremie (ett extra påslag i priset för osäkerhet) kvar i oljan. Erfarenheten från 2025 är att prat om nedtrappning inte bör tas på allvar förrän tankertrafiken normaliseras. Det är relevant även nu i Röda havet, där antalet dagliga fartygspassager fortfarande är mer än 50% lägre än för ett år sedan.

Samtidigt stramas fundamenta åt, som 2025. EIA (Energy Information Administration, USA:s energimyndighet) rapport för veckan som slutade 15 maj 2026 visade ytterligare en lagerminskning på 2,5 miljoner fat, trots att analytiker väntade en mindre uppbyggnad. Det följer en serie minskningar sedan april och pekar på att efterfrågan globalt är högre än den omdirigerade tillförseln, ungefär som de oväntade API-siffrorna under fjolårets kris.

Tekniskt pekar grafen fortsatt uppåt, med WTI stabilt över sitt 50-dagars glidande medelvärde. Förra året fungerade samma nivå som ett tydligt golv vid nedgångar. Nu syns en liknande stödnivå (prisnivå där köpintresse ofta bromsar fall) kring 82 dollar. Så länge stödet håller är det mest sannolikt att priset testar de senaste topparna nära 90 dollar, i linje med upplägget 2025 innan rörelsen mot 108 dollar.

För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång, som olja) är lärdomen att inte gå emot trenden på grund av politiskt brus. Den tydligaste faktorn som kan pressa priset ned är en bekräftad lösning som åter öppnar viktiga sjöleder, vilket ännu inte syns. Ett mer robust angreppssätt är att använda optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) för att ta höjd för fortsatt volatilitet och möjlig uppsida, eftersom drivkrafterna i utbud och geopolitik väger tyngre än hoppet om ett snabbt genombrott.