WTI handlades lägre för tredje dagen i rad, men utan tydlig fortsättning ned. Under den asiatiska handeln låg priset strax under 88,00 dollar, ned cirka 0,40 %, efter en återhämtning från under 85,00 dollar – den lägsta nivån på mer än tre veckor.
Priset pressades av förväntningar om minskade spänningar mellan USA och Iran och en möjlig förlängd vapenvila. USA:s president Donald Trump sade att kriget med Iran kan närma sig ett slut, och Vita huset uppgav att man är optimistisk kring en uppgörelse, med uppgifter om en andra samtalsrunda inom några dagar.
Risk i Hormuz håller emot nedgången i WTI
Nedgången begränsades av risker kopplade till Hormuzsundet och fortsatta regionala spänningar. Iran ställde villkor för fler samtal, medan Israels premiärminister sade att det inte fanns någon bindande överenskommelse om vapenvila och att IDF (Israels försvarsmakt) fått order att utöka säkerhetszonen.
USA:s marina blockad av iranska hamnar uppgavs vara fullt genomförd efter att Islamabad-samtalen avslutades i lördags. Irans gemensamma militärledning sade att handeln i Persiska viken kan stoppas om blockaden inte hävs, vilket ökar risken för leveransstörningar.
WTI är ett amerikanskt riktmärke för råolja. Priset styrs främst av utbud och efterfrågan, geopolitik, USA-dollarn, OPEC:s beslut samt veckovisa lagerdata från API och EIA.
– API (American Petroleum Institute) är en branschorganisation som publicerar en privat uppskattning av USA:s oljelager på tisdagar.
– EIA (Energy Information Administration) är en amerikansk myndighet som publicerar officiell lagerstatistik på onsdagar.
När siffrorna sägs ligga inom 1 % “75 % av tiden” betyder det att deras uppskattningar ofta är ganska lika, men kan skilja sig åt.
Spänningen mellan iransk diplomati och riskerna i Hormuzsundet präglar fortfarande marknaden. Hormuzsundet är en smal passage (”flaskhals”) där stora mängder olja transporteras. En eskalering där kan snabbt slå mot utbudet, eftersom cirka 17 miljoner fat per dag passerar genom sundet.
Fundamenta och positionering driver stora svängningar
På den fundamentala sidan (alltså underliggande faktorer som utbud, efterfrågan och lager) är efterfrågesignalerna oväntat starka. Den här veckans EIA-rapport visade en oväntad minskning av lagren med 2,1 miljoner fat. Även Kinas inköpschefsindex för industrin (PMI, ett mått där över 50 indikerar tillväxt) för mars kom in starkt på 51,2. Det motverkar en negativ syn som bara bygger på att diplomatin står still.
Samtidigt finns risken för ett snabbt diplomatiskt genombrott, vilket skulle kunna ta bort den riskpremie som ligger i priset. Riskpremie betyder att priset är högre än normalt för att marknaden “betalar” för osäkerhet och risken för störningar. Dessutom håller OPEC+ (OPEC och dess samarbetspartner) fast vid produktionsbegränsningar, men bristande efterlevnad från vissa medlemmar kan oväntat öka utbudet. Den osäkerheten bidrar till att priset inte tydligt har brutit upp.
Detta dragkamp skapar hög volatilitet, alltså stora och snabba prisrörelser. Det gör rena riktningstagningar mer riskfyllda. Möjligheter kan i stället finnas i optioner, där den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) är förhöjd runt 35 % för närmaste kontrakt. Strategier som tjänar på stora rörelser, snarare än på en bestämd riktning, kan därför vara mer relevanta.
En svagare USA-dollar ger också stöd åt oljepriset. Dollarindex har sjunkit till runt 103,5, vilket gör olja billigare för köpare som använder andra valutor och kan stärka efterfrågan.
