WTI steg för tredje dagen i rad och handlades nära 102,70 dollar under de asiatiska handelstimmarna på måndagen, efter att ha hållit sig kring 102,50. Priserna ökade efter oro för brist på olja när drönarattacker riktades mot Förenade Arabemiraten (UAE) och Saudiarabien, samtidigt som spänningarna mellan USA och Iran ökade.
UAE:s myndigheter utreder en drönarattack mot kärnkraftsanläggningen Barakah och säger att de har rätt att svara på det som de kallar en terroristattack. Saudiarabien uppgav att landet stoppade tre drönare som kom in i landets luftrum från Irak och att man kommer att vidta militära åtgärder för att skydda sin suveränitet och säkerhet.
USA:s president Donald Trump väntas träffa sina säkerhetsrådgivare för att diskutera militära alternativ mot Iran, vilket ökar risken för en större konflikt. Enligt uppgifter står Washington och Teheran fortsatt långt ifrån varandra, och USA har inte erbjudit några konkreta eftergifter i samtalen.
Oro för utbudet ökade också efter att USA lät ett undantag löpa ut som gjorde att Indien kunde köpa rysk olja som transporteras med fartyg, trots att Indien begärt förlängning. Oron höll i sig efter att ett två dagar långt Trump–Xi-möte avslutats utan framsteg om att åter öppna Hormuzsundet för sjöfart, en smal passage som är central för oljetransporter.
Attackerna i UAE och Saudiarabien 2025 var ett direkt hot mot den fysiska tillgången på olja, en risk som finns kvar även i dag. Samtidigt pågår fortsatta störningar i Röda havet som redan har lett till att många oljetankers tvingats ta längre rutter, vilket minskar tillgängliga leveranser och stramar åt marknaden. När OPEC+ (Opec och samarbetspartner) håller fast vid frivilliga produktionsminskningar på 2,2 miljoner fat per dag finns dessutom mycket liten reservkapacitet, alltså extra produktion som snabbt kan sättas in vid ett plötsligt bortfall.
Med den här sköra balansen kan vi räkna med större prisrörelser de kommande veckorna. CBOE:s volatilitetsindex för råolja (OVX), ett mått på marknadens förväntade prisrörelser baserat på optionspriser, ligger redan högt kring 30. Det speglar spänning i marknaden och gör optioner dyrare än normalt. Handlare kan överväga så kallade köp‑spreadar (call spreads), en strategi där man köper en köpoption och samtidigt säljer en annan med högre lösenpris för att kunna tjäna på en uppgång men begränsa kostnaden när premierna är höga.
