WTI förlängde nedgången för tredje sessionen i rad och handlades nära 87,20 dollar per fat under asiatisk handel på fredagen. Priserna föll efter uppgifter om att USA och Iran preliminärt diskuterat en 60-dagars förlängning av sin vapenvila, ett steg som skulle kunna möjliggöra obegränsad sjöfart genom Hormuzsundet. Enligt förslaget skulle Iran röja minor från farleden inom 30 dagar, men villkoren är ännu inte godkända och utgången är osäker.
Det amerikanska riktmärket är ned nästan 15% hittills i månaden, då förväntningar kring USA–Iran-samtalen har tyngt oljan. Separat visade EIA-data att amerikanska råoljelager föll med 3,3 miljoner fat förra veckan, vilket förlängde raden av nedgångar till sex veckor, men tappet var mindre än nedgången på 4,1 miljoner fat som prognostiserades i en Reuters-enkät. WTI, eller West Texas Intermediate, är USA:s riktmärke för lätt, söt råolja som distribueras via Cushing-hubben; liksom andra kvaliteter drivs priset av förändringar i utbud och efterfrågan, den amerikanska dollarn, OPEC:s produktionspolitik samt veckovisa lagerdata från API och EIA, som typiskt sett stämmer överens inom 1% cirka 75% av gångerna.
Optimism kring vapenvila USA–Iran och oljeprisvolatilitet
Vi ser att oljepriserna fortsätter att falla, drivet av optimism kring ett potentiellt USA–Iran-avtal som skulle säkra passagen genom Hormuzsundet. Med WTI ned nära 15% i maj 2026 prisar marknaden in en betydande nedtrappning som ännu inte är färdigförhandlad. Den främsta risken för handlare är en plötslig omsvängning om samtalen kollapsar, eftersom varje tecken på misslyckande kan få priserna att rusa.
Osäkerheten kring avtalet innebär en tydlig möjlighet att handla volatilitet, som fortsatt är förhöjd. Historiskt skapar geopolitiska händelser kraftiga prisrörelser, som när Brentterminer steg över 105 dollar per fat i februari 2022 efter invasionen av Ukraina. Vi bör därför överväga strategier som långa straddles eller strangles, som kan gynnas av en stor prisrörelse i endera riktningen under de kommande 60 dagarna.
Lagerdragningar, spreadaffärer och riskpositionering
Det senaste EIA-utfallet bidrog till den negativa känslan: ett lageruttag på 3,3 miljoner fat, mindre än de 4,1 miljoner som väntats. Även om lagren har fallit i sex raka veckor antyder en avtagande nedgångstakt att efterfrågan kan mjukna mer än väntat. Det stödjer en kortsiktigt negativ bias, men vi måste vara försiktiga eftersom den säsongsmässiga sommarefterfrågan normalt stramar åt marknaden.
Vi anser att en mer nyanserad affär finns i WTI–Brent-spreaden, som för närvarande ligger runt -5,50 dollar. Ett avtal som återöppnar Hormuzsundet skulle i oproportionerligt hög grad gynna utbudet av Brent-prissatt råolja, vilket sannolikt får spreaden att vidgas ytterligare. Vi såg en liknande dynamik under arabiska våren 2011, när spreaden vidgades till historiska nivåer på grund av störningar i utbudet från Mellanöstern och Afrika.
Givet att en betydande nedgång redan är inprisad bör vi skydda oss mot en snabb uppstuds. Att köpa billiga out-of-the-money köpoptioner för juli och augusti skulle ge uppsida om Iran-avtalet faller isär. CBOE:s volatilitetsindex för råolja (OVX) handlas nära 35, vilket indikerar att optionsmarknaden fortsatt prisar in betydande osäkerhet framöver.
På kort sikt kommer vi att noggrant bevaka eventuella officiella uttalanden från Vita huset om att avtalet godkänns. De veckovisa lageruppgifterna från API och EIA förblir kritiska datapunkter för att bedöma efterfrågan i realtid. En oväntat stor lagerdragning kan snabbt vända det nuvarande nedåtriktade pristrycket.
