USD/JPY förlängde en mindre nedgång från området kring 159,85 och föll i Asien på tisdagen. Paret sjönk till nära 159,00, med begränsad fortsatt nedgång på grund av motstridiga drivkrafter.
USA–Iran-samtalen om fred misslyckades i helgen, men marknaden räknar ändå med att diplomatin fortsätter. USA:s vicepresident JD Vance sade att meningsfulla framsteg har gjorts, vilket pressade den amerikanska dollarn.
Dollarpress från osäkerhet om penningpolitiken
Dollarn föll också till sin lägsta nivå sedan början av mars, efter osäkerhet kring USA:s inflation och Federal Reserves penningpolitik (centralbankens beslut om räntor och likviditet). Amerikansk statistik i fredags visade att inflationen steg mest på nästan fyra år, vilket flyttade fokus mot möjliga räntehöjningar i år, samtidigt som vissa fortsatt räknar med räntesänkningar.
Yenen fick visst stöd av oro för en energichock kopplad till instabilitet runt Hormuzsundet (en viktig sjöväg för oljetransporter). USA:s president Donald Trump sade att en blockad med USA:s flotta nu har inletts och att iranska krigsfartyg som närmar sig skulle förstöras, medan Iran hotade hamnar i Persiska viken och Omanbukten.
Japan är starkt beroende av oljeimport från Mellanöstern, vilket ökar oron för att ekonomin pressas på kort sikt. Det kan dämpa yenen och minska utrymmet för en större nedgång i USD/JPY, samtidigt som prat om japanska myndighetsåtgärder kan bromsa en svagare yen.
Ser man tillbaka på 2025 mjuknade dollarn på förhoppningar om USA–Iran-diplomati, medan yenen försvagades av oro för energiförsörjningen. Det gav USD/JPY ett begränsat spann, eftersom båda valutorna hade tydliga motvindar.
Energichock och följdeffekter på marknaden
Förra årets blockad i Hormuzsundet gav en kraftig energichock, där Brentolja (globalt riktmärke för råolja) kortvarigt steg över 145 dollar per fat. Även om diplomatiska kanaler senare dämpade krisen ligger oljepriserna fortfarande högt, med WTI (amerikanskt riktmärke för råolja) kring 95 dollar. Det håller pressen uppe på länder som importerar energi, som Japan, och tynger därmed yenen.
Som svar på inflationsuppgången 2025, då KPI (konsumentprisindex, ett mått på prisnivån för hushållens varor och tjänster) toppade över 7 procent, blev Federal Reserve mer åtstramande än marknaden väntade. Fed har sedan höjt styrräntan (federal funds rate, den ränta som styr korta marknadsräntor) till 6,00 procent för att få ner prisökningarna, som senast låg på 4,1 procent för mars 2026. Den höga räntenivån ger stöd åt dollarn.
USD/JPY handlas därför nu nära 162,50, tydligt högre än nivåerna som nämndes förra året. Även om Bank of Japan lämnat minusräntan är nivån 0,10 procent, vilket skapar en stor ränteskillnad. Det gör det attraktivt att äga dollar i stället för yen. Den så kallade carry trade (att låna i låg ränta och placera i hög ränta) är fortsatt huvudkraften bakom styrkan i paret.
De kommande veckorna kan strategier som utnyttjar ränteskillnaden vara aktuella, men risken för uttalanden eller faktisk intervention (att myndigheter köper eller säljer valuta för att påverka kursen) från Japan finns. En möjlig strategi är att sälja köpoptioner på JPY och säljoptioner på USD som ligger utanför aktuellt pris (out-of-the-money, optioner som inte skulle ge vinst om de löstes in direkt) för att få in premie, i tron att paret inte vänder kraftigt ned under viktiga stödnivåer. Alternativt kan en bull call spread på USD/JPY (kombination av köpoptioner som ger begränsad risk och begränsad uppsida) ge ett sätt att dra nytta av en fortsatt uppgång mot 165,00.
