USA:s attacker mot Iran fortsatte för andra dagen i rad, med USA:s centralkommando som hänvisade till ”Irans oprovocerade och fortsatta aggression” och försvarsminister Pete Hegseth som sade att ”nyckelanläggningar” träffades, medan iranska medier rapporterade nedslag nära Minab och Sirik i närheten av Hormuzsundet. En qatarisk delegation hade flugit till Teheran för att ”överbrygga de återstående luckorna” och var fortfarande på plats när de senaste attackerna inleddes, vilket snävar åt tidtabellen kring en möjlig medlingskanal. Irans president Masoud Pezeshkian beskrev hot mot landets el-, vatten- och transportnät som ”ett tecken på svaghet”.
Teherans svar förmedlades via Islamiska revolutionsgardets (IRGC) Telegramkanal, som förklarade sundet ”stängt för alla fartyg, inklusive oljetankers och kommersiella fartyg”, med omedelbar verkan, och varnade för att varje fartyg som försöker passera kommer att angripas. JPMorgan uppskattade den synliga trafiken till omkring 15% av nivåerna före kriget, samtidigt som USA:s uppgifter pekade på eskorterade passager som totalt omfattar mer än 200 kommersiella fartyg och på förbättrade flöden. Irans flotta uppmanade separat fartyg att inte lämna ankarplatser i Persiska viken och Omanbukten, sade att Hormuz skulle hållas stängt tills vidare, och iranska statliga medier citerade en högt uppsatt tjänsteman som förnekade någon kontakt mellan iranska företrädare och Donald Trump.
Oljemarknader och utsikter för volatilitet
Hotet om att stänga Hormuzsundet innebär att en betydande del av den globala oljetillförseln omedelbart riskeras. Vi ser detta som en tydlig signal att öka lång exponering mot råoljepriserna under resten av juni och juli. Vi köper köpoptioner långt utanför pengarna på Brent-terminer, eftersom motstridiga uppgifter tyder på att situationen kommer att förvärras innan den förbättras.
Cirka 21 miljoner fat olja, nästan en femtedel av världens dagliga utbud, passerar genom denna flaskhals. Historiskt har liknande störningar, som Gulfkriget 1990, fått oljepriserna att mer än fördubblas på två månader. Vi anser att Brent-terminerna, som redan har stigit 8% den här veckan till över 115 dollar per fat, ännu inte fullt ut prissätter en total eller långvarig nedstängning.
Den här nivån av osäkerhet är ren näring för marknadsvolatilitet. VIX-index har redan hoppat från en botten på 14 förra månaden till över 25, och vi räknar med att det testar intervallet 30–35 när officiella uttalanden fortsätter att motsäga varandra. Vi köper därför köpoptioner på VIX-terminer som en direkt hedge mot stigande marknadsoro.
Bredare börseffekter och sektorpositionering
Högre energikostnader fungerar som en skatt på den globala ekonomin, så vi positionerar oss för en nedgång i de breda aktiemarknaderna. Vi ökar våra putpositioner i S&P 500 och riktar in oss särskilt på transport- och flygbolagsaktier. Dessa sektorer har små möjligheter att absorbera en ihållande bränsleprischock av den här storleken.
Samtidigt ser vi tydlig uppsida i sektorer som gynnas av den geopolitiska spänningen. Vi ökar våra långa positioner i köpoptioner på stora försvarsentreprenörer och stora energiproducenter. Dessa bolag kan gynnas av ökade militära utgifter och realiteten med varaktigt högre oljepriser.
Det direkta hotet mot kommersiella fartyg gör ett case i rederiaktier attraktivt. Alla bolag med betydande tankexponering i Persiska viken står nu inför oförsäkringsbara risker och operativt kaos. Vi köper putoptioner på stora tankoperatörer för de kommande veckorna.
