Ungerns parlamentsval ledde till att Péter Magyars mitten‑högerorienterade och EU‑vänliga parti Tisza besegrade Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz. Tidiga resultat pekade på en tvåtredjedelsmajoritet i det 199 mandat stora parlamentet, och Orbán medgav förlusten.
Valdeltagandet uppgavs till rekordhöga 77,8%, upp från 67,8% i förra parlamentsvalet. Resultatet minskade oron för att Ungern skulle blockera eller fördröja förhandlingar om EU:s nästa sjuårsbudget och stödpaket till Ukraina.
Forinten stärktes efter valet, där EUR/HUF (hur många forint man betalar för en euro) föll med mer än 2% till sin lägsta nivå sedan februari 2022. Rörelsen kopplades till att marknaden krävde en lägre riskpremie, det vill säga ett mindre “påslag” för politisk osäkerhet.
Magyar, en tidigare Orbán‑allierad, gick till val på att återupprätta förtroendet med EU och Nato (försvarsalliansen), stärka rättsstatens principer (att lagar gäller lika för alla och att domstolar är oberoende) och att gå med i euroområdet till 2030. Han beskrev ingen tydlig kursändring bort från Orbáns bredare linje, och han krävde inte en snabb nedtrappning av banden till Ryssland eller gav ett tydligt stöd för militärt bistånd till Ukraina.
Efter Tiszas tydliga seger förra året kom en snabb och kraftig reaktion på valutamarknaden. Den ungerska forinten stärktes när den politiska riskpremien som tyngt valutan i flera år började försvinna. EUR/HUF föll över 2% direkt efteråt, en rörelse vi inte sett sedan början av 2022.
Sett från i dag, den 13 april 2026, blev den första rörelsen starten på en längre trend. Forinten har sedan stabiliserats och behållit merparten av uppgången, samtidigt som centralbanken kunnat fokusera på inflationen (ökningstakten i priser), som har sjunkit till 3,6% enligt senaste utfallet. Det är en tydlig skillnad mot de tvåsiffriga nivåerna för några år sedan.
Den nya regeringens EU‑vänliga linje har också gynnat statens upplåning genom lägre lånekostnader. Räntan på ungerska 10‑åriga statsobligationer (statens långfristiga lån) har fallit med över 150 räntepunkter (1 räntepunkt = 0,01 procentenheter) sedan valet och ligger nu runt 5,25%. Detta antyder att affärer kopplade till räntor via derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en annan tillgång), som att ta position för fallande räntor i ränteswappar (avtal där rörlig ränta byts mot fast ränta), fortsatt kan vara intressanta.
När den politiska osäkerheten minskade förra året föll den implicita volatiliteten i forinten till flerårslägsta. Implicit volatilitet är marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar. Det gör strategier som att sälja optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris), exempelvis en strangle (samtidig försäljning av en köp‑ och en säljoption med olika lösenpriser), potentiellt lönsamma så länge valutan fortsätter att stärkas gradvis eller rör sig inom ett intervall. Vi såg ett liknande fall i volatilitet i polska zlotyn efter deras EU‑vänliga valresultat i slutet av 2023.
Samtidigt bör man komma ihåg att den nya regeringen inte vill bryta banden med Ryssland snabbt. Den kvarvarande geopolitiska osäkerheten kan begränsa hur mycket forinten kan stärkas mot euron. En upptrappning i regionala spänningar kan snabbt radera en del av de senaste uppgångarna.
