BoJ-chefen Kazuo Ueda sade att en identisk uppgång i oljepriset kan ge olika effekter beroende på löner, inflationsförväntningar (vad hushåll och företag tror om framtida prisökningar), efterfrågeläget (hur starkt köplust och investeringar är) och växelkursen, enligt Reuters. Han pekade på att störningar i utbudet (till exempel avbrott i produktion eller transporter) blir allt vanligare och sade att centralbanker inte bara bör titta på oljepriset när de bedömer hur inflationen utvecklas.
Ueda sade att högre inflationsförväntningar tillsammans med stigande löner kan öka risken för så kallade andrahandseffekter (när högre kostnader leder till breda och varaktiga pris- och löneökningar). Samtidigt kan låga förväntningar och stillastående löner hålla den underliggande inflationen (prisökningar rensade för tillfälliga svängningar) nere även efter en stor kostnadschock (plötslig och kraftig kostnadsökning). Han tillade att gränsen mellan tillfällig och varaktig inflation inte är fast: en engångschock kan bli långvarig om den påverkar lönebildningen (hur löner sätts), förväntningarna och prissättningen, men även en stor chock kan förbli tillfällig om dessa kanaler inte tar fart. Han sade också att Japans energichock efter 2021 hjälpte ekonomin bort från deflation (fallande priser) utan att utlösa en löne-prisspiral av 1970-talstyp (när löner och priser driver varandra uppåt). USD/JPY var ned 0,15 procent till 159,22.
BoJ Policy Focus Shifting Beyond Oil Prices
Bank of Japan signalerar att dess reaktionsmönster (hur den brukar agera på ny information) är mer komplext än att bara följa oljepriset. Avgörande är hur en extern kostnadschock, som dyrare energi, förs över till inhemska löner och inflationsförväntningar. Det innebär att fokus bör flyttas från råvarupriset i sig till japansk arbetsmarknadsstatistik.
De senaste rörelserna i oljepriset stödjer detta, med Brentolja upp över 10 procent senaste kvartalet till nära 95 dollar per fat, drivet av fortsatt geopolitisk oro. BoJ väntas dock kunna acceptera detta så länge det inte leder till en löne-prisspiral. Därför bör energipriser väga mindre i bedömningen, medan enkätmått på inflationsförväntningar (undersökningar om framtida inflation) bör väga tyngre.
Den viktigaste datapunkten är vårens ”shunto”-förhandlingar (de årliga löneförhandlingarna på våren), som gav en genomsnittlig löneökning på 4,5 procent, den högsta på över tre decennier. En sådan löneuppgång är en kanal som kan göra en tillfällig energichock mer varaktig och ökar sannolikheten för att BoJ normaliserar politiken (tar steg mot mindre stimulans) inom de kommande två kvartalen.
Strategic Positioning Amid Yen Volatility and Inflation Dynamics
Utifrån detta är strategier med optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) relevanta för att dra nytta av ökad volatilitet i yenen (större kursrörelser). När USD/JPY ligger kring 159,22 kan marknaden underskatta risken för en mer stram signal från centralbanken (en mer ”höaktig” hållning, alltså mer inriktad på att dämpa inflation). Ett alternativ är att köpa JPY-köpoptioner långt utanför pengarna (optioner med lösenpris långt från dagens nivå, billiga men med hög risk) för att positionera sig för en snabb yenförstärkning om BoJ agerar för att försvara valutan.
Den stora ränteskillnaden mot USA, där styrräntan (federal funds rate) ligger över 5 procent efter seg inflationsstatistik, fortsätter att pressa yenen. Detta gör BoJ:s inhemska inflationsbedömning mer känslig. Positioneringen bygger på att inhemskt pris- och lönetryck till slut väger tyngre än ränteskillnaden, något som framstår som allt mer sannolikt före årsskiftet.
