Bank of Japans uppdrag
Bank of Japan är Japans centralbank och ansvarar för penningpolitiken, alltså hur räntor och likviditet styrs i ekonomin. Uppdraget är att ge ut sedlar och hålla priserna stabila, med ett inflationsmål på cirka 2 procent. 2013 började BoJ med en mycket expansiv politik för att stödja tillväxt och få upp inflationen. Banken använde så kallade kvantitativa och kvalitativa lättnader (QQE), vilket i praktiken innebär att centralbanken skapar nya pengar och köper tillgångar som statsobligationer och företagsobligationer. 2016 införde BoJ minusränta, vilket betyder att banker kan få betala för att ha pengar placerade hos centralbanken. Banken började också styra räntan på 10-åriga statsobligationer (så kallad räntekurvkontroll), genom att påverka obligationernas pris för att hålla räntan nära en viss nivå. I mars 2024 höjde BoJ räntan och tog ett steg bort från den extremt expansiva linjen. Stora stimulanser försvagade yenen mot andra stora valutor. Trycket ökade 2022 och 2023 när andra centralbanker höjde räntorna. Nedgången i yenen bromsade delvis 2024 när BoJ började dra tillbaka delar av lättnaderna. Omsvängningen kom efter att inflationen stigit när yenen försvagades och globala energipriser gick upp, vilket pressade inflationen över 2 procent. Förväntningar om högre löner bidrog också till förändringen.Konsekvenser för yenen och marknadsaktörer
Uedas kommentarer pekar på att BoJ fortsätter försiktigt. Signalen är att inflationen rör sig åt rätt håll, men att räntehöjningar blir långsamma och stegvisa och kan dröja. För marknadsaktörer betyder det att huvudorsaken till en svag yen består: skillnaden i räntor mellan Japan och andra stora ekonomier. En viktig drivkraft är så kallad carry trade, alltså att låna i en valuta med låg ränta (yen) och placera i en valuta med högre ränta (till exempel dollar). Den här strategin blir mer lockande när Japan har nära nollräntor och USA högre räntor, exempelvis Federal Reserves styrränta på 4,0 procent. Så länge skillnaden finns kvar ligger ett fortsatt tryck på yenen, vilket håller valutapar som USD/JPY högt. Nivån 159,21 speglar att marknaden fortfarande ser det som lönsamt att låna yen och köpa dollartillgångar. BoJ:s räntehöjning i mars 2024 ger en vägledning. Efter beslutet blev yenen inte varaktigt starkare, eftersom banken inte signalerade fler snabba åtstramningar (alltså tydligt högre räntor i närtid). Det mönstret fortsatte under 2025. Det visar att en enstaka höjning ofta inte räcker för att vända en lång trend utan en tydlig serie räntehöjningar. Nyare siffror stödjer bankens tålamod, men gör också att pressen kan öka längre fram. De senaste siffrorna för februari 2026 visade att den nationella kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga priser, ofta energi och livsmedel) låg på 2,5 procent, alltså över BoJ:s mål i mer än två år. Dessutom avslutades vårens ”shunto”-förhandlingar (årlig lönerunda mellan fack och företag) med att stora bolag gick med på en genomsnittlig löneökning på 4,5 procent, vilket kan göra att inflationen biter sig fast. Samtidigt måste marknadsaktörer väga in risken för valutaintervention från finansdepartementet, alltså att myndigheter köper yen för att bromsa en snabb försvagning. Det blir mer troligt när USD/JPY närmar sig 160. Myndigheterna gick in och köpte yen i slutet av 2024 när valutan försvagades förbi liknande nivåer. Positioner behöver därför hanteras med tydliga riskbegränsningar för att skydda mot en snabb förstärkning av yenen som drivs av intervention.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
