Irans nyhetsbyrå Fars rapporterade att frigörandet av Irans frysta tillgångar (pengar som är låsta utomlands på grund av sanktioner) är den sista olösta frågan i samtalen med USA, och att ärendet löses via medling från Qatar (att Qatar fungerar som mellanhand). Det fanns ingen officiell bekräftelse, även om rubrikerna pekade på att ett avtal mellan Washington och Teheran närmar sig.
I separata kommentarer sade USA:s inrikesminister Doug Burgum att president Donald Trump skulle leverera ett avtal om Iran. Marknaden reagerade knappt: USA-dollarn (USD), riskfyllda tillgångar (tillgångar som aktier och högavkastande krediter) och oljepriserna var i stort sett oförändrade, medan Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) var nära oförändrat runt 99,00 vid rapporttillfället.
Marknadsreaktion och möjligheter vid ökad volatilitet
Vi ser dessa uppgifter om ett möjligt USA–Iran-avtal som en viktig, men ännu inte inprisad, marknadsdrivare (en faktor som kan flytta priser). Den platta reaktionen tyder på självgodhet, vilket kan ge möjligheter för traders som positionerar sig för en volatilitetstopp (större prisrörelser än normalt). Eftersom det saknas officiell bekräftelse bedömer vi att den inprisade volatiliteten (marknadens förväntan på framtida svängningar, avläst via optionspriser) i energisektorn är låg och därmed intressant för nya positioner.
Den tydligaste effekten av ett avtal skulle synas i råoljepriset, när iranskt utbud återvänder till marknaden. Färska branschuppgifter från maj 2026 uppskattar att Iran kan öka exporten med minst 1 miljon fat per dag inom några månader efter att sanktioner lyfts (restriktioner som begränsar handel och betalningar). Därför överväger vi att köpa out-of-the-money säljoptioner (optioner som tjänar på prisfall, där lösenpriset ligger under dagens pris) på Brent- och WTI-terminer (standardiserade kontrakt om framtida leverans av olja) med löptid under tredje och fjärde kvartalet i år.
Historiskt föll oljepriserna tydligt inför kärnavtalet 2015, i takt med att marknaden började räkna med ökat utbud. Brent föll från över 65 dollar till under 50 dollar under månaderna kring slutförandet. Detta stödjer vår syn att även ett trovärdigt rykte om ett avtal kan utlösa en nedgång långt innan något officiellt besked kommer.
Sektoreffekter och strategisk positionering
En minskad spänning i Mellanöstern skulle också pressa ned den geopolitiska riskpremien (det extra pris/inräknade risktillägg investerare kräver vid osäkerhet) i flera tillgångsslag. VIX-index (”skräckindex”, ett mått på förväntade börssvängningar i USA) har legat kvar runt 18, och vi tror att ett diplomatiskt genombrott kan trycka ned det mot 14–15. Att sälja VIX call-spreadar med kort löptid (en optionsstrategi där man säljer en köpoption och köper en annan med högre lösenpris för att begränsa risken) är ett sätt att försöka tjäna på en sådan nedgång i marknadsoro.
Utöver den breda volatiliteten tittar vi på sektorer som gynnas av lägre energikostnader. Amerikanska flygbolagsaktier, där lönsamheten pressats av att flygbränslepriserna stigit med 12 % sedan januari, kan bli tydliga vinnare. Vi undersöker köpoptioner (optioner som tjänar på kursuppgång) i stora bolag som en hävstångsposition (en position som ger större effekt än en direkt investering) på fallande oljepriser.
