Reuters rapporterade på tisdagen att USA:s president Donald Trump söker en överenskommelse med Iran som ska få slut på fientligheterna i Mellanöstern. Iran signalerade att landet hellre talar med USA:s vicepresident JD Vance än med det särskilda sändebudet Steve Witkoff eller Jared Kushner.
Samtalen avslutades tidigare den 28 februari, när det USA-israeliska kriget mot Iran inleddes. En israelisk tjänsteman sade att Iran sannolikt inte kommer att acceptera USA:s krav i nya förhandlingar.
USA:s krav omfattar att Iran monterar ned sin kärntekniska förmåga, stoppar anrikning av uran på iransk mark och lämnar över omkring 450 kilo uran anrikat till 60 procent till IAEA (FN:s internationella atomenergiorgan) enligt en överenskommen tidsplan. Kraven omfattar även att anläggningarna i Natanz, Isfahan och Fordo avvecklas och att IAEA får full insyn och kontroll.
Andra krav är att Iran upphör med sin modell med regionala ombud (allierade väpnade grupper som agerar för Irans räkning), slutar finansiera och beväpna dessa grupper, håller Hormuzsundet öppet och begränsar missiler i räckvidd och antal, med senare gränsvärden. Användning av missiler skulle begränsas till självförsvar.
Paketet innehåller också att internationella sanktioner lyfts, att USA stödjer Irans civila kärnenergiprogram (fredlig kärnkraft) inklusive elproduktion i Bushehr, samt att ”snapback”-mekanismen tas bort (en regel som snabbt kan återinföra sanktioner om ett avtal bryts). ”Risk-on” betyder att investerare köper mer riskfyllda tillgångar. ”Risk-off” betyder att investerare flyttar pengar till säkrare tillgångar.
I risk-on-perioder stiger ofta aktier, de flesta råvaror utom guld, råvaruvalutor (valutor i länder som exporterar mycket råvaror) och kryptovalutor. I risk-off-perioder brukar stora statsobligationer, guld och amerikanska dollarn, japanska yenen och schweizerfrancen gynnas, medan australiska, kanadensiska och nyzeeländska dollarn samt rubeln och sydafrikanska randen ofta försvagas.
Möjligheten till ett USA–Iran-avtal skapar stor osäkerhet och blir en binär riskhändelse för marknaderna, alltså ett läge där utfallet i praktiken blir ”avtal eller inget avtal”. Marknaden minns den snabba risk-off-rörelsen när samtalen kollapsade och kriget började den 28 februari förra året, 2025, vilket ger en tydlig mall för ett liknande scenario. Den nuvarande diplomatiska satsningen pekar samtidigt på möjlighet till en kraftig omsvängning, vilket gör att volatilitet (stora och snabba prisrörelser) är den viktigaste faktorn att handla på.
Råoljemarknaden är mest känslig för nyheten, eftersom nära en femtedel av världens oljeförsörjning passerar Hormuzsundet. Under konflikten förra året steg oljevolatilitetsindexet OVX (ett mått på förväntade svängningar i oljepriset, baserat på optioner) till över 55, och optionsmarknaden (marknaden för kontrakt som ger rätt att köpa eller sälja till ett visst pris) prisar nu in en möjlig rörelse på 15 dollar per fat åt endera hållet den kommande månaden. Handlare kan överväga strategier som lång straddle eller strangle (optionsstrategier som tjänar på stora rörelser, oavsett riktning) i stora olje-ETF:er (börshandlade fonder, som handlas som en aktie) för att försöka dra nytta av en kraftig prisrörelse, antingen ett lyft vid havererade samtal eller ett fall vid fredsuppgörelse.
Den geopolitiska spänningen håller marknadens ”skräckindex” VIX (ett mått på förväntad volatilitet i USA-börsen) förhöjt runt 18. Historiskt såg vi hur VIX steg över 30 under den inledande konflikten i början av 2025, vilket visar hur snabbt sentimentet kan skifta. Givet de höga insatserna kan köp av långt utanför-pengarna säljoptioner (billigare optioner som bara får stort värde vid ett rejält börsfall) på aktieindex som S&P 500 fungera som en relativt billig försäkring mot ett plötsligt diplomatiskt misslyckande.
För valutahandlare väntas flöden till ”säkra hamnar” (valutor som tenderar att stärkas vid oro) snabbt återkomma om samtalen går i stå. Under upptrappningen 2025 steg schweizerfrancen med över 3 procent mot euron på mindre än två veckor när kapital sökte trygghet. Positionering via köpoptioner (rätten att köpa till ett fast pris) på japanska yenen (JPY) eller schweizerfrancen (CHF) mot mer riskkänsliga valutor som australiska dollarn ger en metod med förutbestämd risk att tjäna på ett sammanbrott i förhandlingarna.
Omvänt skulle ett lyckat avtal ge en tydlig risk-on-rally, i linje med stämningen efter att ramverket för JCPOA (kärnenergiavtalet med Iran) presenterades 2015. Råvaruvalutor, särskilt australiska och kanadensiska dollarn, skulle gynnas av både ökad optimism och utsikten om lägre oljepriser som kan stärka den globala tillväxten. Köpoptioner på valutaparet AUD/USD kan ge hävstång (större exponering per satsad krona) mot ett positivt utfall, eftersom valutan är mycket känslig för den globala riskviljan.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
