Tokyo-inflationen lättade i maj. Det samlade Tokyo-KPI (konsumentprisindex) steg 1,4 procent i årstakt, jämfört med 1,5 procent tidigare, enligt Japans statistikmyndighet. Måttet exklusive färska livsmedel (kärninflation – tar bort prisrörelser i färsk mat som ofta svänger kraftigt) ökade 1,3 procent i årstakt, under prognosen 1,5 procent och ned från 1,5 procent i april. Måttet exklusive färska livsmedel och energi (underliggande inflation – rensar även bort energi som ofta påverkas av råvarupriser) steg 1,6 procent i årstakt, ned från 1,9 procent. Efter statistiken var USD/JPY (dollarn mot yenen) ned 0,17 procent för dagen till 159,25.
Inför utfallet hade marknaden sett Tokyo-KPI som den sista större kortsiktiga drivkraften för yenen, efter uppgifter om två omgångar valutastöd från myndigheter på totalt mer än 60 miljarder dollar i slutet av april och början av maj. USD/JPY hade återhämtat runt 80 procent av rörelsen efter ingreppen och handlades nära 159,20, nära 160,00. I april låg både det samlade indexet och måttet exklusive färska livsmedel på 1,5 procent i årstakt, medan måttet exklusive färska livsmedel och energi var 1,9 procent, mot en marknadsprognos på 2,3 procent. Det var den lägsta takten sedan mars 2022 och tredje månaden i rad under Bank of Japans inflationsmål på 2 procent. Ränteläget beskrevs som ett gap på omkring 300 baspunkter (0,01 procentenheter per baspunkt) mellan Federal Reserves målintervall 3,50–3,75 procent och Bank of Japans styrränta 0,75 procent. Tekniska nivåer nämndes, bland annat ett 50-perioders EMA (exponentiellt glidande medelvärde – ett prisgenomsnitt som väger senaste kurserna tyngre) kring 158,50 och ett 200-perioders EMA nära 155,50. Under dagen föll kursen från 159,65 till omkring 159,20 före publiceringen.
Bank of Japans policy och marknadsdynamik
Med de senaste Tokyo-siffrorna som blev svagare än väntat vid 1,4 procent ser vi få skäl för Bank of Japan att överväga en tydlig räntehöjning i juni. Det bekräftar den nuvarande bilden på valutamarknaden. USD/JPY ligger kring 159,25, inte långt från 160,00-nivån som historiskt har utlöst myndighetsåtgärder.
Kärnan i synen handlar om ränteskillnaden mellan USA och Japan, som nu är över 500 baspunkter. Det stora gapet gör det lönsamt att låna i yen och placera i amerikanska tillgångar med högre ränta i dollar, en strategi som kallas carry trade (räntearbitrage – man tjänar på skillnaden i ränta mellan två valutor). Så länge skillnaden består talar det för en högre USD/JPY-kurs.
Därför kan nedgångar i USD/JPY ses som köplägen. Marknaden bedömer att Bank of Japans prat om att normalisera politiken inte leder till faktiska beslut utan en tydlig och varaktig uppgång i inflationen. Det gör yenen sårbar för fortsatt försvagning de närmaste veckorna.
Strategisk positionering och risker
Samtidigt finns en tydlig risk för valutaintervention från finansdepartementet. I april och maj 2024 genomfördes ingrepp på totalt över 9 000 miljarder yen när dollarn mot yenen passerade 160. Nivån är fortsatt en tydlig gräns, och muntliga varningar väntas tillta när den närmas igen.
För positionering i derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång, här valutaparet) talar läget för att köpa köpoptioner (call – ger rätt, men inte skyldighet, att köpa till ett visst pris) i USD/JPY för att dra nytta av en gradvis uppgång. För att hantera risken för ett plötsligt fall vid intervention kan man använda call spread (kombination av två köpoptioner som begränsar både möjlig vinst och kostnad). Man kan också förbereda försäljning av säljoptioner (put – ger rätt att sälja till ett visst pris) efter en interventionsdriven nedgång, för att komma in i den dominerande trenden till bättre nivåer.
