TD Securities strateger räknar nu med att USA-dollarn (USD) kommer att handlas inom ett intervall på kort sikt. De kopplar detta till att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) avvaktar med ränteförändringar, samtidigt som dollarn får stöd av stark amerikansk statistik, stigande aktier och hur marknaden redan är positionerad.
De står fast vid prognosen om en svagare dollar under 2026. Skälen är bland annat nedåtrisker kopplade till utvecklingen kring Iran samt att globala räntor närmar sig USA:s nivåer.
De pekar ut nivån 98,00 på DXY-index (dollarindex som mäter dollarn mot en korg av stora valutor) som en viktig referenspunkt kopplad till att Hormuzsundet öppnas igen. De väntar sig att dollarn ska handlas varaktigt under 98,00 när en lösning gör att sundet gradvis kan öppnas igen.
I analysen lyfts också att amerikansk arbetsmarknadsstatistik visar fortsatt styrka och att USA-börsen gick bättre än resten av världen i april. De tillägger att Fed väntas vara mindre ”hökaktig” än andra centralbanker i världen i 2026-scenariot, vilket betyder att Fed i jämförelse väntas vara mindre benägen att höja räntan eller hålla den hög under lång tid.
Ser man tillbaka på analysen från 2025 var bilden att dollarn skulle fastna i ett intervall innan den faller senare under 2026. Det har i stort sett stämt. Siffrorna för april 2026 för ”non-farm payrolls” (månatlig amerikansk jobbrapport som visar hur många jobb som skapats utanför jordbrukssektorn) visade en motståndskraftig arbetsmarknad med 195 000 nya jobb. Denna underliggande ekonomiska styrka fortsätter att hindra en tydlig och snabb nedgång i dollarn just nu.
Det geopolitiska läget kring Iran, som nämndes i fjol, fortsätter att ge stöd åt dollarn. Trots vissa diplomatiska framsteg ligger DXY-index fortsatt envist över den viktiga nivån 98,00 och handlas nu runt 101,20. Det tyder på att marknaden fortfarande ”prissätter in” en geopolitisk riskpremie, det vill säga att dollarn hålls uppe av att investerare betalar för extra trygghet i en osäker omvärld.
Samtidigt är prognosen om att globala räntor närmar sig USA:s nivåer nu tydligt på väg att bli verklighet. Med inflationen i eurozonen i april 2026 kvar på 2,8 procent har Europeiska centralbanken (ECB) blivit mer ”hökaktig”, vilket betyder att ECB i högre grad signalerar eller genomför stramare penningpolitik, och därmed minskar gapet mot Fed. Det är den viktigaste motvinden för dollarn enligt den tidigare bedömningen.
För den som handlar derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång, som valuta, index eller ränta) innebär det att dollarn visserligen rör sig sidledes nu, men att trycket nedåt ökar. Att sälja kortsiktig volatilitet (att ta position för att prisrörelserna blir små) genom så kallade iron condors eller strangles (optionsstrategier som tjänar på att priset håller sig inom ett visst intervall) i dollarpar kan vara en möjlig strategi de närmaste veckorna. Upplägget går ut på att tjäna på att dollarn ligger kvar i ett förhållandevis förutsägbart spann, samtidigt som man får in en optionspremie (ersättningen man får eller betalar när man säljer eller köper optioner).
Längre fram bör man börja positionera sig för en svagare dollar under andra halvåret. Att köpa ”out-of-the-money” säljoptioner (putoptioner som ligger en bit under dagens nivå och därför är billigare, men kräver en nedgång för att ge vinst) på DXY med förfall i september eller december 2026 kan ge en relativt låg kostnad för att få exponering mot en fallande dollar. Det liknar läget 2017, när dollarn efter en period av stabilitet föll i takt med att tillväxten och åtstramningen i penningpolitiken tog fart på andra håll i världen.
