TD Securities räknar med att Australiens centralbank, Reserve Bank of Australia (RBA), höjer styrräntan (cash rate, alltså den korta ränta som styr bankernas dagslåneränta) till en topp på 4,60 procent i den här räntecykeln. Den bedömningen presenterade banken redan i februari och uppger nu att den står fast.
TD tolkar också RBA:s policydokument i maj som en signal om ovilja att höja räntan i juni, och väntar sig att protokollet från RBA-mötet ska ge tydligare besked om hur direktionen resonerade inför junibeslutet.
Marknadens förväntningar och räntebana
Enligt TD:s prognos kommer nästa höjning i augusti, vilket skulle ta styrräntan till toppnivån 4,60 procent.
Artikeln uppger att den togs fram med hjälp av ett AI-verktyg (artificiell intelligens, alltså ett datorprogram som kan skriva text) och granskades av en redaktör.
I våra diskussioner 2025 trodde vi på liknande sätt att RBA i slutändan skulle behöva höja styrräntan till 4,60 procent. Vi räknade också med en höjning i augusti, där den största osäkerheten handlade om tidpunkten eftersom centralbankens kommunikation tydde på att man inte ville agera för snabbt.
Den toppen på 4,60 procent blev dock aldrig verklighet. Styrräntan låg i stället kvar på 4,35 procent en bra bit in i 2026, samtidigt som inflationen har varit seg. Senaste kvartalssiffran var 3,6 procent, fortfarande över RBA:s målintervall på 2–3 procent, och arbetsmarknaden har fortsatt vara stram, med en arbetslöshet strax över 4 procent.
Tradingkonsekvenser för räntevolatilitet
Kombinationen gör att marknaden omprövar ränteutsikterna. Derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande ränta) som tidigare lutade mot räntesänkningar senare i år ger nu en liten men växande sannolikhet för en sista höjning. ASX 30 Day Interbank Cash Rate Futures (terminskontrakt i Australien som speglar förväntningar på den korta interbankräntan) pekar på cirka 40 procents sannolikhet för en höjning med 25 punkter (bp, räntepunkter; 25 bp = 0,25 procentenheter) till september.
För handlare innebär det att risken flyttas från när räntesänkningar kommer till om det blir en sista höjning. Det kan tala för att ligga lång volatilitet i räntor (volatilitet betyder hur mycket priser och räntor svänger; lång volatilitet innebär positioner som tjänar på större svängningar), till exempel via optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) som gynnas av större rörelser i korta räntor. Inför RBA-protokollet kan en mer hökaktig ton (hawkish, alltså att centralbanken signalerar hårdare tag och högre räntor för att dämpa inflationen) utlösa en snabb omvärdering av korta ränteswappar (front-end swaps, ränteswappar med kort löptid där parter byter fast ränta mot rörlig).
