Asien drabbas av två chocker: högre oljepriser och snabbt krympande lager som tidigare fungerat som buffert. Regionen är starkt beroende av importerad energi som transporteras genom Hormuzsundet, vilket ökar sårbarheten för leveransstörningar och prisrörelser. Kombinationen väntas dämpa tillväxten med minst cirka 1,0 % av BNP (bruttonationalprodukt) samtidigt som inflationen stiger. Risken för recession (lågkonjunktur med fallande produktion) ökar i energiintensiva ekonomier som Sydkorea och Thailand.

Centralbanker fokuserar på tillväxt

Asiatiska centralbanker väntas prioritera tillväxt och kan avstå från att höja räntan trots högre inflation. Det kan på kort sikt öka pressen på asiatiska valutor och aktier. Sydkoreanska won (KRW) och indiska rupien (INR) väntas vara svagare än andra valutor i regionen. Orsakerna är bland annat en energidriven bytesförhållandeschock (när import, till exempel energi, blir dyrare i förhållande till export), en korrigering i marknadens positionering i USA‑dollarn (när många redan ”sitter” i dollarn och sedan minskar innehaven), snabbare kapitalutflöden (pengar som flyttar ut ur landets tillgångar) och begränsad vilja att höja räntan. Singaporedollarn (SGD) och kinesiska yuan (CNY) väntas utvecklas bättre. Stödet kommer från deras valutapolitik (hur myndigheter styr eller påverkar växelkursen), stora valutareserver (statens sparade utländska valutor) och inflöden till obligationsmarknaden (köp av räntepapper), samtidigt som investerare söker sig till USA‑dollarn som försvar. Vi bedömer att Asien står inför en kraftig dubbel chock i den nuvarande energikrisen när Brent‑terminer (framtidskontrakt på Brent‑olja) stiger över 115 dollar per fat. De regionala lagren som fungerar som buffert töms snabbt, och OECD:s kommersiella oljelager (lager hos bolag i rika industriländer) uppges nyligen ha varit på sin lägsta nivå sedan energikrisen 2022. Det slår extra hårt mot ekonomier som är beroende av energiimport via Hormuzsundet.

Valutor: vinnare och förlorare

Detta skapar en tydlig inbromsning i tillväxten samtidigt som inflationen stiger. IMF (Internationella valutafonden) har nyligen sänkt sin tillväxtprognos för 2026 för tillväxtmarknader i Asien från 5,1 % till 4,3 %. Vi ser risk för recession i energiintensiva ekonomier som Sydkorea, där förra månadens KPI (konsumentprisindex, ett vanligt inflationsmått) steg till 4,2 %, samt i Thailand. Den uppskattade negativa effekten på regionens BNP är minst 1,0 %. Asiatiska centralbanker sitter fast mellan två mål och vi bedömer att de sannolikt inte höjer räntan kraftigt trots inflationspressen. De kommer att prioritera att undvika en djupare ekonomisk nedgång framför att snabbt få ned priserna. Denna skillnad i penningpolitik jämfört med USA:s centralbank, Federal Reserve (”Fed”), driver vår syn de kommande veckorna. Bytesförhållandeschocken och snabbare kapitalutflöden pekar mot fortsatt svaghet i sydkoreanska won och indiska rupien. Vi har sett USD/KRW (dollarkursen mot won) bryta över 1450‑nivån, en tydlig kontrast mot den relativa stabiliteten under andra halvåret 2025. Optionsstrategier (handel med kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) som räknar med fortsatt svag INR, när USD/INR (dollarkursen mot rupien) testar 85,00‑nivån, framstår som attraktiva. I kontrast är singaporedollarn och kinesiska yuan relativa vinnare tack vare styrd valutapolitik och starka valutareserver. Vi noterar fortsatt utländska inflöden till kinesiska statsobligationer (statliga räntepapper), vilket ger ett stöd för yuanen. En försiktig strategi som bygger på att hålla USA‑dollarn väntas dominera handeln på kort sikt.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto