Sveriges svaga BNP-siffra för första kvartalet förklarades främst av en nedgång i den offentliga konsumtionen med 2,1 % q/q, medan hushållens konsumtion ökade 0,6 % q/q och lager bidrog positivt till tillväxten. Den reala disponibla inkomsten steg 1,0 % y/y, vilket gav visst stöd åt efterfrågan. En Bloomberg-enkät prognostiserar KPI-inflation på 0,8 % y/y i år, en kombination som kan tala för en oförändrad policyhållning från Riksbanken.
Inflationsutfallen kom dock att kompliceras av skatteförändringar. Slutliga siffror för april visade KPI på -0,1 % y/y, måttet exklusive energi var oförändrat, och KPIF låg på 0,8 % y/y; samma Bloomberg-enkät väntar att KPI stiger till 1,3 % y/y i maj, medan Riksbanken har ett mål på 2 % för KPIF. Regeringen meddelade i september att man skulle halvera momsen på livsmedel i budgeten för 2026, och momssänkningen trädde i kraft i april, vilket potentiellt kan snedvrida de närmaste utfallen. Protokoll från Riksbankens möte visade oro för inflationsrisker på uppsidan, däribland sådana kopplade till Iran-kriget, samtidigt som räntan lämnades oförändrad.
—
Riksbankens signaler och marknadens felprissättning
Vi ser de senaste mjuka konjunkturdata från Sverige som potentiellt missvisande. Även om BNP i Q1 föll till följd av lägre offentlig konsumtion var den viktiga signalen att hushållens konsumtion faktiskt ökade, med stöd av stigande realinkomster. Denna styrka i konsumtionen talar för att ekonomin har en mer robust grund än vad rubriksiffran antyder.
De nuvarande låga inflationsutfallen hålls artificiellt nere av regeringens tillfälliga momssänkning på livsmedel, som trädde i kraft i april. Vi bedömer att underliggande pristryck bygger upp, en bild som stöds av färska data från SCB som visade att maj månads KPIF-inflation steg till 1,7 %, vilket överraskade marknaden som bara hade prissatt en uppgång till 1,3 %. Det indikerar att den tillfälliga lättnaden från momssänkningen redan håller på att klinga av och att kärntrycket återkommer.
Riksbankens egna protokoll visar att man är mer bekymrad över inflationen än vad marknaden tycks tro. Tjänstemän oroar sig för risker på uppsidan från geopolitiska händelser, såsom den pågående konflikten i Iran, som fortsatt påverkar frakter och energipriser. Man bör inte underskatta deras benägenhet att agera om inflationspressen fortsätter att byggas upp i bredare mening.
Situationen känns lik 2021–2022, då de initiala inflationsuppgångarna avfärdades innan centralbanker tvingades till aggressiva åtgärder. Vi bedömer därför att marknaden underskattar sannolikheten för framtida räntehöjningar från Riksbanken. Handlare bör överväga positioner som gynnas av högre korta svenska räntor, exempelvis att betala fast ränta i ränteswappar.
—
Handelsimplikationer och kronutsikter
Givet denna divergens mellan marknadsprissättning och potentiellt Riksbanksagerande framstår den svenska kronan som undervärderad. En mer hökaktig centralbank skulle vara en tydlig katalysator för en starkare SEK. Vi ser möjligheter i att köpa köpoptioner på kronan, särskilt mot euron, för att positionera sig för en överraskande åtstramning av penningpolitiken.
Den tydliga diskrepansen mellan svaga officiella data och centralbankens hökaktiga undertoner skapar betydande osäkerhet. Det talar för högre volatilitet de kommande veckorna, särskilt kring nästa inflationsutfall. Att köpa optionsstraddles på EUR/SEK kan vara ett effektivt sätt att dra nytta av en större prisrörelse när marknaden bearbetar denna motstridiga information.
