Standard Chartered-strategerna Christopher Graham och John Davies skriver att ökande ledig kapacitet på arbetsmarknaden och svag inhemsk efterfrågan i Storbritannien kan minska risken för så kallade andrahandseffekter i inflationen (när högre kostnader först slår igenom i priser och sedan leder till varaktigt högre löner och ytterligare prishöjningar). De kopplar detta till att arbetstagare har sämre förhandlingsläge i löneförhandlingar och att företag har svårare att höja priserna än under tiden efter pandemin.

Antalet lediga jobb är på den lägsta nivån på över tio år, och antalet personer på lönelistor (payrolls, ett mått på sysselsättning baserat på utbetalda löner) har minskat med 120 000 de senaste 18 månaderna. Det talar för lägre tryck uppåt på löner och färre möjligheter för företag att föra över högre kostnader till kunderna (så kallad prissättningsmakt).

Ledig kapacitet på brittisk arbetsmarknad och inflationsrisker

De uppger också att ett brett finanspolitiskt stöd (statliga åtgärder via budgeten, som bidrag och subventioner) för att dämpa högre energipriser nu framstår som mindre sannolikt än 2022–2023. Under de åren kan stödet ha förlängt inflationschocken samtidigt som det minskade risken för en kraftigare nedgång i ekonomin.

De tillägger att dagens makroekonomiska miljö (det samlade läget för tillväxt, inflation, räntor och arbetsmarknad) skiljer sig från 2022 och 2023. De pekar på att det finns exempel på att centralbanker kan ”se igenom” energiprischocker, det vill säga inte höja räntan lika mycket för en tillfällig prisuppgång som senare faller tillbaka.

När den brittiska arbetsmarknaden visar tydliga tecken på ledig kapacitet bör man ompröva hur seg inflationen är. Aktuell statistik från Office for National Statistics visar att antalet lediga jobb har fallit under 900 000 för första gången sedan 2021, och att sysselsättningen mätt via lönelistor i stort står still. Det försämrar tydligt arbetstagarnas möjlighet att kräva högre löner och begränsar företagens möjlighet att föra vidare kostnadsökningar, vilket talar för att inflationen kan falla snabbare än väntat.

Mot bakgrund av skör inhemsk efterfrågan bör räntekänsliga positioner (investeringar som påverkas mycket av räntor) ses över. Brittiska detaljhandelsvolymer ökade bara 0,2 procent under senaste kvartalet, vilket tyder på försiktiga konsumenter och låg risk för en efterfrågedriven inflationsuppgång. Det stödjer bilden av att Bank of England har utrymme att inta en mjukare linje, vilket kan skapa möjligheter i korta räntederivat (finansiella kontrakt vars värde följer korta marknadsräntor).

Positionering för lägre brittiska räntor

De bedömer att man inte ska räkna med en upprepning av de stora statliga stöd som gavs 2022 och 2023. Då dämpade finanspolitiska program som Energy Price Guarantee (ett statligt pristak/stöd som begränsade hushållens energikostnader) smällen mot ekonomin, men bidrog också till att hålla inflationstrycket uppe längre. När den brittiska offentliga nettoskulden nu ligger runt 98 procent av BNP (landets totala ekonomiska produktion) finns liten vilja eller möjligheter till lika stora, breda stimulanser den här gången.

Det innebär att man bör positionera sig för lägre brittiska räntor på medellång sikt. Terminskurvan för SONIA-terminer (marknadens prissättning av framtida förväntningar på SONIA, en kort referensränta för pund baserad på faktiska transaktioner över natten) kan underskatta möjligheten till räntesänkningar senare i år och fram till 2027. De ser värde i att ta en position som tjänar på fallande räntor via tvååriga ränteswappar genom att ”ta fast” (få fast ränta och betala rörlig ränta; en swap är ett avtal där två parter byter räntebetalningar). Tanken är att Bank of England kan behöva sänka räntan tidigare eller mer än vad marknaden räknar med.

En mjukare linje från Bank of England kan också tynga pundet. Jämfört med Federal Reserve, som hanterar en mer motståndskraftig amerikansk ekonomi, kan skillnaden i penningpolitik (centralbankernas räntebeslut och signaler) gynna dollarn. Därför kan man överväga att köpa säljoptioner på GBP/USD (en option som ökar i värde om pundet faller mot dollarn) för att skydda sig eller försöka tjäna på en möjlig försvagning av pundet under sommaren.

Lägre räntor skulle vara positivt för brittiska aktier, som har gått sämre än andra stora index. För att dra nytta av detta kan man titta på köpoptioner på FTSE 100-index (en option som ger rätt att köpa till ett visst pris och därmed tjänar på uppgång). En mer stödjande centralbankspolitik kan lyfta börsen när företagens lånekostnader sjunker och riskaptiten förbättras.