Hormuzsundet har i praktiken varit stängt sedan slutet av februari, och antalet tankfartyg som passerar har fallit till nära noll i samtliga lastkategorier. Sedan dess har de fysiska energimarknaderna prisat upp kraftigt.
Råoljeexporten från Gulfregionen föll med cirka 43 procent mellan februari och mars. Det innebar att omkring 11 miljoner fat per dag i produktion i praktiken försvann från marknaden (”offline” = tillfälligt inte tillgänglig).
Konsekvenser för energitillgången
Störningen har spridit sig från energi till bredare råvarupriser, inklusive livsmedelspriser. Samband mellan olika tillgångsslag (”cross-asset-korrelationer” = hur priser på exempelvis aktier, räntor och råvaror rör sig tillsammans) tyder på att marknaden främst prisar in en inflationschock (snabb prisuppgång) snarare än en tillväxtchock (snabb inbromsning i ekonomin).
Hård statistik (”hard data” = bekräftade, officiella data som produktion, sysselsättning och BNP) har ännu inte visat tydliga effekter på tillväxten.
När Hormuzsundet i praktiken är stängt sedan slutet av februari 2026 bör man positionera sig för uthålligt höga energipriser. Fallet på cirka 11 miljoner fat per dag är en stor utbudschock (plötslig brist på utbud) och inte något kortvarigt. Det talar för att behålla eller öka exponeringen mot stigande oljepris via oljeterminer (”futures” = standardiserade kontrakt om köp/försäljning till ett pris vid ett visst datum), särskilt kontrakt med leverans de kommande månaderna som Brent i juni och juli. Det kan också innebära att köpa köpoptioner (”call options” = rätt, men inte skyldighet, att köpa till ett förutbestämt pris) på stora energibolag och börshandlade fonder (ETF:er = fonder som handlas som aktier).
Utbudschocken har lyft oljepriset till nivåer som inte setts på över ett decennium, med terminspriset för WTI (West Texas Intermediate, en amerikansk oljereferens) över 135 dollar per fat. Som jämförelse sågs en liknande, men mindre, uppgång sommaren 2022 när priset kortvarigt passerade 120 dollar, vilket då drev upp global inflation. Den nuvarande situationen är mer allvarlig, vilket talar för att dessa nivåer – eller högre – kan bestå längre.
Marknadens första reaktion är en inflationschock och handeln anpassas därefter. När marsutfallet för KPI (Consumer Price Index = konsumentprisindex, ett mått på inflation) speglar den initiala uppgången i energikostnader, ökar risken att Federal Reserve (USA:s centralbank) avstår från räntesänkningar i år. Det gör att man kan använda räntederivat (derivat = finansiella kontrakt vars värde följer exempelvis räntor) för att positionera sig för att räntan blir högre under längre tid.
Positionering för makrovolatilitet
Marknaden har ännu inte fullt ut prisat in den tillväxtsmäll som ofta följer när en energikris blir långvarig. Höga energipriser fungerar som en konsumtionsskatt (mindre pengar kvar för annat) och som en viktig kostnadspost för företag, vilket till slut bromsar aktiviteten. Det kan skapa lägen att stegvis ta positioner som tjänar på en nedgång innan fler hinner ställa om.
För att förbereda sig för en inbromsning kan man köpa medelfristiga säljoptioner (”put options” = rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på breda index som S&P 500 och Nasdaq 100. Konjunkturkänsliga sektorer (”cyclical sectors” = sektorer som påverkas mycket av ekonomins upp- och nedgång, exempelvis sällanköpsvaror och industri) är ofta mest utsatta, vilket gör säljoptioner på deras ETF:er relevanta. Sådana positioner fungerar som riskminskning (”hedge” = skydd) mot inflationspositioner och kan ge avkastning när ekonomiska data försvagas.
Osäkerheten talar också för högre marknadsvolatilitet (volatilitet = hur stora och snabba prisrörelserna är). VIX (”skräckindex” som mäter förväntade svängningar i S&P 500 via optionspriser) ligger i låga 20-nivåer och kan vara för lågt givet geopolitisk risk och ekonomiska följder av stängningen. Ett sätt att positionera sig är att köpa köpoptioner på VIX.
Slutligen kan man inte bortse från att energi spiller över på livsmedel. Högre bränsle- och gödselkostnader påverkar redan jordbruket, på ett sätt som också syntes i början av 2022 efter kriget i Ukraina. Det kan tala för långa positioner (”long” = man tjänar på prisuppgång) i jordbruksråvaruterminer, som majs och vete, för att dra nytta av stigande matpriser.
