Standard Chartered-ekonomer bedömer hur konflikten i Mellanöstern kan påverka globala penningförsändelser (pengar som migrantarbetare skickar hem). De säger att Gulfstaterna i GCC (Gulf Cooperation Council, ett samarbete mellan Gulfens sex länder) är stora källor till dessa flöden till Egypten, Pakistan, Filippinerna, Bangladesh och Sri Lanka.

De beskriver en energiprisknock (en snabb och kraftig prisuppgång på olja och gas) som en viktig risk för världsekonomin, med möjlighet till lågkonjunktur om den blir långvarig. De pekar också på risken för fysiska störningar i olje- och gasleveranser och bredare effekter på ekonomier, särskilt i Asien.

Risks To Trade And Supply Chains

De noterar att även andra varor som passerar Hormuzsundet kan drabbas av störningar. Det kan hota produktion längre ned i kedjan (företag som är beroende av insatsvaror) i flera sektorer.

I analysen står att GCC-länderna har många utlandsarbetare som skickar hem privata penningförsändelser, vilket stärker mottagarländernas betalningsbalans (landets in- och utbetalningar mot omvärlden). Den säger också att Mellanöstern har blivit både ett resmål och en avresepunkt för internationella resor och turism.

Om penningförsändelserna säger de att effekten av konflikten inte är självklar. Under covid-19 trodde tidiga uppskattningar att flödena skulle falla med 20–40 procent, men globalt sjönk de med 2,4 procent jämfört med året före 2020.

De bedömer att påverkan på ekonomin utanför oljesektorn sannolikt inte blir lika stor som under covid-19. De tillägger att tecken hittills visar begränsat att utlandsarbetare lämnar regionen, men att en lång konflikt kan öka flytt och minska penningförsändelserna.

Market Hedging And Volatility Signals

Den största risken de ser är energiprisknocken, som kan pressa världsekonomin in i en nedgång. Nya uppgifter från förra veckan pekar på att samtal om vapenvila har kört fast, och terminspriset på Brentolja (kontrakt om framtida leverans) har passerat 95 dollar per fat för första gången i år. Det talar för att handlare kan överväga att köpa köpoptioner (rätt att köpa till ett bestämt pris) på WTI eller Brent för att skydda sig om leveranserna via Hormuzsundet störs mer.

De följer också bredare effekter, särskilt på valutor i länder som är starkt beroende av penningförsändelser från Gulfen, som Egypten och Pakistan. Än syns ingen massflytt av arbetare, men Världsbankens senaste rapport noterade en nedgång på 3 procent i penningförsändelser till Sydasien under första kvartalet 2026, och pekade ut detta som en växande oro. Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer något annat, som en valuta eller råvara) kan titta på att köpa säljoptioner (rätt att sälja till ett bestämt pris) på valutor som filippinska peson (PHP) eller pakistanska rupien (PKR) för att skydda sig om konflikten förvärras.

De jämför med pandemin 2020, då rädslan för ett ras i penningförsändelser visade sig överdriven när flödena globalt bara föll med 2,4 procent. Men läget nu skiljer sig: en långvarig konflikt innebär fysisk risk och kan öka att arbetare flyttar, på ett sätt som pandemin inte gjorde. Den risken – att människor faktiskt lämnar regionen – verkar ännu inte fullt inräknad i marknadspriserna.

Osäkerheten kring en lång konflikt skapar redan oro på marknaden. De har sett att VIX (ett index som mäter förväntade svängningar på börsen och ofta tolkas som “rädsloindex”) har stigit med 5 punkter de senaste två veckorna. Handlare kan överväga en position som gynnas av högre volatilitet (större prisrörelser), till exempel via volatilitesindex, som ett direkt sätt att ta exponering mot den ökade spänningen, som också påverkar sektorer som internationella resor och turism.