Inflationen i euroområdet har ännu inte visat några indirekta effekter av energichocken i vare sig livsmedels- eller varupriser, enligt ekonomer på Societe Generale. Den närmaste tidens utveckling formas av svagare Brent, vilket väntas pressa KPI-inflationen till 2,55 procent i årstakt i juli, samtidigt som den eftersläpande överföringen från energiråvarupriser i producentledet till konsumentpriserna fortfarande är ofullständig.

Banken räknar fortsatt med att en fördröjd övervältring ska lyfta kärninflationen och – tillsammans med väderrelaterade effekter – livsmedelsinflationen senare under 2026, även om dessa tryck nu bedöms bli svagare än tidigare uppskattat. Den pekar på ett typiskt mönster där livsmedels- och kärninflationen toppar omkring 16 månader efter en energichock, vilket innebär att ytterligare effekter ännu återstår att slå igenom. Separat har lägre energipriser sänkt prognosen för KPI-inflationen med omkring 0,5 procentenheter för 2026, och toppen i KPI-inflationen bedöms nu ligga på 3 procent i slutet av 2026, under förutsättning att MoU:n håller.

Marknadsfokus och inflationsfördröjning

Marknaden tycks fokusera på den omedelbara lättnaden från lägre energipriser. Med Eurostats senaste snabbestimat för juni som visar KPI-inflation på 2,6 procent och Brentolja som stabiliserats kring 75 dollar per fat, prissätter många en fortsatt nedgång. Vi anser att denna syn är kortsiktig och bortser från de fördröjda effekterna av tidigare energichocker.

Vi har sett detta mönster tidigare, särskilt efter energiprisuppgången 2021–2022, då kärninflationen fortsatte att accelerera långt efter att energipriserna toppat. Historiken pekar på en eftersläpning på cirka 16 månader innan övervältringen fullt ut syns i kärnvaru- och livsmedelspriserna. Det innebär att inflationstrycket från tidigare i år och från slutet av förra året ännu inte har materialiserats fullt ut i priserna på vardagsvaror och tjänster.

Strategiska implikationer och marknadsmöjligheter

Detta skapar en möjlighet för derivathandlare under de kommande veckorna. Vi ser värde i att positionera för högre inflation under andra halvåret 2026, i motsats till rådande marknadssentiment. Inflationsswappar med referens till Q4 2026 eller tidigt 2027 framstår som felprissatta, givet vår förväntan att kärn- och livsmedelsinflationen börjar stiga igen.

Därför överväger vi att ta långa positioner i terminskontrakt på inflation. Marknaden prissätter för närvarande inflationen vid utgången av 2026 kring 2,4 procent, men vi ser en tydlig väg mot en topp på 3 procent sent under året. Denna diskrepans ger en betydande uppsida när de fördröjda indirekta effekterna blir synliga i de officiella datautfallen i höst.

Europeiska centralbankens reaktionsfunktion är också central här. En återuppgång i kärninflationen skulle tvinga beslutsfattarna att inta en mer hökaktig ton än vad som nu väntas, vilket skulle sätta uppåttryck på korta räntor. Optioner på EURIBOR-terminer med förfall sent under året kan vara ett effektivt sätt att positionera sig för en möjlig penningpolitisk överraskning.

Även om det senaste fallet i energikostnader har sänkt vår samlade prognos för 2026 med cirka en halv procentenhet, är den underliggande dynamiken med fördröjd övervältring intakt. Den huvudsakliga risken är att övervältringen blir svagare eller mer fördröjd än vad våra modeller indikerar. Samtidigt ger nuvarande prissättning en attraktiv risk–avkastningsprofil för att ta position för att inflationen blir mer seglivad än vad marknaden i dag räknar med.

Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.