Mellanösternultimatum och marknadsvolatilitet
USA:s president Donald Trump utfärdade ett ultimatum till Iran och varnade för attacker mot kraftverk och annan civil infrastruktur om Hormuzsundet inte öppnas igen. Han satte en tidsfrist till tisdag klockan 20.00 östkusttid. Iran avvisade ultimatumet och fortsatte attacker mot energianläggningar i Mellanöstern. Marknaden räknar i allt högre grad med att USA:s centralbank Federal Reserve skjuter upp räntesänkningar och kan börja prisa in högre räntor senare i år om inflationen biter sig fast. Fokus riktas nu mot protokollet från Fed-mötet (FOMC Meeting Minutes), alltså minnesanteckningar från räntemötet som kan ge ledtrådar om den kommande räntepolitiken. Bank of England lämnade styrräntan (Bank Rate) oförändrad på 3,75 procent i mars och pausade lättnader i penningpolitiken på grund av inflationsrisker kopplade till högre energikostnader. Europeiska centralbanken (ECB) uppgav att penningpolitiken förblir stram (restriktiv) tills inflationen återgår till målet på 2 procent.Energiinflation och centralbankernas låsta läge
Kärnfrågan är en inflationschock från energipriser, driven av hotet mot Hormuzsundet, som hanterar omkring en femtedel av världens oljeflöden. Det pressar Federal Reserve och andra centralbanker mot en mer åtstramande linje (”hökinriktad”, det vill säga att man prioriterar att bekämpa inflation med högre räntor), vilket gör att väntade räntesänkningar skjuts upp. En miljö med höga räntor missgynnar tillgångar utan löpande avkastning, som silver, vilket förklarar svagheten trots den geopolitiska oron. Det liknar det vi såg nyligen. USA:s konsumentprisindex (CPI, ett inflationsmått som visar prisutvecklingen för hushållens varukorg) var tillfälligt över 9 procent 2022, och rädslan för en upprepning påverkar politiken nu. Precis som 2024 tvingas marknaden snabbt rulla tillbaka förväntningar om lättare penningpolitik. Mot den bakgrunden går guld starkare än silver när investerare söker den mest klassiska ”trygga hamnen” framför en metall med stor industriefterfrågan. Investerare följer ofta guld–silver-kvoten (Gold-Silver Ratio, relationen mellan guld- och silverpriset); om den stiger betyder det att guld utvecklas starkare än silver. Vid marknadsturbulensen 2020 steg kvoten över 120, en nivå som kan bli aktuell igen. Uppgiften om ”tvingade likvideringar” tyder på att handlare får krav på extra säkerheter (marginalkrav/margin calls) och därför säljer positioner som går att omsätta snabbt, till exempel silver, för att få fram kontanter. Det kan skapa en kedjereaktion som pressar priset mer än vad fundamenta motiverar. Att köpa säljoptioner långt ”utanför pengarna” (out-of-the-money, det vill säga med ett lösenpris som ligger en bra bit från dagens marknadspris och därför är billigare men mer osäkert) är ett sätt att positionera sig för att nedgången kan accelerera på kort sikt. Skapa ett livekonto hos VT Markets och börja handla nu.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto