Sveriges Riksbank väntas lämna styrräntan oförändrad på 1,75 % och upprepa att den kan höja räntan vid behov. Det sker samtidigt som tillväxtutsikterna i Sverige pressas av konflikten i Iran och en energipriskock (snabb och kraftig uppgång i energipriser som slår mot ekonomi och inflation).
Konsumenters och företags förtroende har fallit de senaste veckorna, medan ekonomin hittills har hållit emot. Svagare tillväxt i Tyskland och ökad geopolitisk osäkerhet (osäkerhet kopplad till konflikter och internationella relationer) tynger också utsikterna.
Riksbankens ränteutsikter
I mars signalerade Riksbanken att räntan skulle ligga stilla till årets slut. Den höjde också sina inflationsprognoser för 2026 efter energipriskocken, men prognoserna låg fortfarande under inflationsmålet på 2 %.
Riksbanken väntas hålla fast vid den linjen och beskriva olika möjliga händelseförlopp kopplade till kriget i Iran. Den lär vilja behålla handlingsfrihet att justera styrräntan, utan att ge ett tydligare löfte om nästa steg.
Marknaden prisar in (räknar med och sätter priser efter) en möjlig räntehöjning under andra halvåret 2026. Den förväntningen bedöms som för optimistisk för den svenska kronan (SEK).
Handelsimplikationer för kronan
Riksbanken har utrymme att avvakta, särskilt när CPIF-inflationen i april kom in på 1,4 %, långt från målet på 2 %. CPIF är inflation med fast ränta (ett inflationsmått där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort). Det senaste konjunkturbarometermåttet, Economic Tendency Indicator, föll till 92,5, vilket bekräftar att företags- och hushållsförtroendet försämras. Det speglar energipriskocken från Iran-konflikten och avmattningen i Tyskland, där BNP-tillväxten för första kvartalet 2026 reviderades ned till 0,1 % (BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ekonomin).
Det talar för att kronan kan vara sårbar, eftersom en del av styrkan bygger på förväntningar om räntehöjningar. De kommande veckorna kan optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja en valuta till ett visst pris) vara ett sätt att positionera sig för en svagare SEK mot euro eller dollar. Det ger riskkontroll och möjlighet att tjäna på om marknaden sänker sina ränteförväntningar.
Om man ser tillbaka på Riksbankens omsvängningar i slutet av 2025 är den försiktiga hållningen förståelig. Ett oförändrat räntebesked i morgon kan dämpa kortsiktiga kursrörelser, men löftet att agera vid behov håller osäkerheten på längre sikt uppe. Det kan göra det rimligt att sälja kortfristig volatilitet i SEK (volatilitet är hur mycket priset brukar svänga) och samtidigt överväga positioner i optioner med längre löptid (kontrakt som gäller längre fram i tiden).
