En Reuters-enkät som publicerades på tisdagen visar att analytiker för första gången sedan Iran-kriget bröt ut sänker sina prognoser för oljepriserna 2026, i takt med att sjöfarten genom Hormuzsundet gradvis förbättras och oron för långvariga leveransstörningar avtar. Undersökningen, som omfattar 31 ekonomer och analytiker, ser Brentolja i snitt på 84,50 dollar per fat under 2026, ned från 90,44 dollar i maj, medan det amerikanska referenspriset WTI väntas ligga på 79,49 dollar jämfört med tidigare 84,63 dollar. Under 2026 bedöms Brent ligga nära 84 dollar under tredje kvartalet, falla till omkring 79 dollar under fjärde kvartalet och därefter röra sig ned mot mitten av 70-dollarspannet vid mitten av 2027; i skrivande stund ligger WTI runt 70,80 dollar, tillbaka nära marsbottnarna efter att ha gett tillbaka uppgången från USA–Iran-kriget.
Enkäten pekar också på en långsammare global tillväxt i oljeefterfrågan 2026, uppskattad till omkring 1,0–2,0 miljoner fat per dag, där mjukare efterfrågan kopplas till svagare konsumtion i Kina, världens största oljeimportör. WTI är fortsatt ett centralt referenspris, en ”lätt” och ”söt” råolja som handlas via hubben i Cushing, och priset styrs av utbud–efterfrågeförhållanden, geopolitik, Opecs kvotbeslut och den amerikanska dollarn. Marknaden följer även veckovisa lagerdata från API och EIA; deras siffror ligger vanligtvis nära varandra och hamnar inom 1% från varandra 75% av gångerna. Opec består av 12 producenter, medan Opec+ omfattar ytterligare tio icke-Opec-medlemmar, däribland Ryssland.
Avtagande geopolitiska risker och skiftande marknadssentiment
Vi ser att analytiker sänker sina oljeprisprognoser för 2026 för första gången sedan Iran-kriget, i takt med att försörjningsoron klingar av. När sjöfarten genom Hormuzsundet förbättras försvinner nu den geopolitiska riskpremie som tidigare höll uppe priserna. Det pekar på att ett mer negativt marknadssentiment håller på att få fäste inför årets andra halvår.
Avspänningen är påtaglig. Nyligen maritim data visar att tankfartygspassager genom Hormuzsundet nu har återhämtat sig till 95% av nivåerna före konflikten. När dessa kritiska försörjningsvägar stabiliseras minskar den omedelbara uppsiderisken för priserna kraftigt. Den här grundläggande förändringen innebär att vi kan förvänta oss att det blir fundamenta – inte rubriker – som driver prisrörelserna.
Efterfrågesvaghet, lageruppbyggnad och strategisk positionering
På efterfrågesidan blir svaghetstecken också allt tydligare, särskilt från Kina. Kinas statistikbyrå, National Bureau of Statistics, rapporterade nyligen att oljeimporten i juni föll 4% jämfört med samma månad året före – den tredje månaden i rad med nedgång. Den här inbromsningen hos världens största importör talar för ett tydligt tak för eventuella prisuppgångar på kort sikt.
I USA bekräftade förra veckans rapport från EIA den här mjukare trenden genom att visa en oväntad uppgång i råoljelagren på 2,1 miljoner fat. Det gick emot förväntningarna om en lagerminskning och signalerar att den inhemska konsumtionen inte är så stark som man hoppats under den intensiva sommarsäsongen för bilresor. Historiskt är lageruppbyggnad under sommaren en tydligt negativ signal.
Mot den bakgrunden bedömer vi att det är klokt att sälja på styrka under de kommande veckorna. Att köpa säljoptioner eller bygga säljoptionsspreadar på WTI är ett effektivt sätt att positionera sig för ett möjligt fall ned mot de övre 60-dollar-nivåerna. Det gör att man kan dra nytta av den väntade nedgången samtidigt som risken avgränsas.
Situationen påminner om marknadsrörelserna efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, då en initial prisspik helt raderades när globala leveranskedjor anpassade sig. Marknaden har kort minne när det gäller geopolitiska risker när det akuta hotet väl avtar. Vi räknar med att mönstret upprepas, där en svagare efterfrågan och ett mer normaliserat utbud pressar priserna nedåt.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
