Rabobank uppgav att rapporter om framsteg mot en amerikansk-iransk överenskommelse inte har eliminerat riskerna kring Hormuzsundet, eftersom endast en kort promemoria har avtalats och centrala detaljer fortfarande är olösta. Banken pekade på motstridiga förväntningar kring när flödena kan normaliseras: en amerikansk tjänsteman föreslog 1–2 veckor för att få igång energiflödena igen, medan maritima experter har talat om 40–50 dagar. Även då kan det ta veckor för laster att nå slutmarknader om en massutsegling av fastlåsta fartyg inleds, även om tre iranska oljetankers och två fartyg med nödvändiga varor uppges ha passerat den amerikanska marina blockaden i morse.
Iran har sagt att fartyg kan passera Hormuz fritt under en 60 dagar lång förhandlingsperiod med USA, men att man därefter skulle införa de facto-avgifter, en hållning som Washington motsätter sig. Rabobank menade att denna tidsram skapar operativ osäkerhet för råoljetankers som väger om de ska återvända till rutten efter att ha lämnat den. Banken flaggade också för risken för ett sammanbrott inom några månader om Teheran inte säkrar utlovade fördelar, vilket kan försvaga incitamenten att hålla passagen öppen samtidigt som Gulfstaterna inom GCC utvecklar alternativa försörjningskedjor.
Osäkerhet och volatilitet i oljeflöden
Vi ser hur marknaden reagerar på rubriker om en amerikansk-iransk förståelse, men detaljerna pekar på stor osäkerhet för oljeflödena. Motstridiga uppgifter placerar en återöppning av Hormuzsundet någonstans mellan två veckor och närmare två månader bort. Enbart denna skillnad i tidslinjer är en stor potentiell källa till volatilitet.
Insatserna är enorma, eftersom omkring 21% av den globala konsumtionen av petroleumvätskor passerar denna enda flaskhals, enligt den amerikanska energimyndigheten EIA. Med Brentolja som för närvarande handlas runt 84 dollar per fat kan varje faktisk störning utlösa en betydande prisuppgång. Vi anser att den nuvarande marknadslugnet är skört och inte prissätter den verkliga risken för ett bakslag i förhandlingarna.
Historiskt har geopolitiska chocker i regionen lett till kraftiga, plötsliga prisuppgångar. Exempelvis fick drönarattackerna mot saudiska oljefaciliteter i september 2019 Brent-terminerna att stiga med nästan 15% på en enda dag. Den nuvarande situationen med Irans 60-dagarsdeadline innebär en liknande, om inte större, potential för en utbudsdriven chock.
Handelsimplikationer och risker
Mot den bakgrunden tittar vi på att köpa out-of-the-money köpoptioner på WTI- och Brent-terminer. Dessa optioner är ett relativt billigt sätt att få exponering mot en kraftig prisuppgång om uppgörelsen faller. Vi riktar särskilt in oss på kontrakt som förfaller i slutet av augusti och september 2026, efter det 60 dagar långa förhandlingsfönster som Iran har nämnt.
Den centrala risken är Irans hot om att införa avgifter för passage efter 60 dagar, ett drag som USA med säkerhet kommer att motsätta sig. Detta skapar en tydlig geopolitisk tändpunkt som kan riva upp hela förståelsen. Vi bedömer att optionsmarknaden i dagsläget undervärderar sannolikheten för att just denna händelse leder till förnyad konflikt.
Utöver råolja finns ytterligare en vinkel att beakta inom sjöfarten. Tankeroperatörer står inför ett svårt val om de ska våga återvända till sundet, vilket kan driva upp premier för krigsriskförsäkringar och fraktrater betydligt. Detta kan skapa handelsmöjligheter i aktierna hos stora tankerrederier.
