Rabobanks strateger använde en förenklad modell av den globala olje- och produktkedjan (vägen från råolja till raffinerade produkter som bensin och diesel) för att bedöma risken för flaskhalsar i raffinerade oljeprodukter. Modellen uppskattar vilka förändringar i utbud och efterfrågan som skulle krävas, i stället för att försöka förutse faktiska lager (hur mycket som finns i tankar och depåer).
Vid en störning i Hormuzsundet som varar upp till tre månader från mars är det osannolikt att Europa får faktiska brister på oljeprodukter. I stället väntas den största anpassningen ske via högre priser.
Konsekvenser vid kort störning
Om sundet hålls stängt i ungefär ett år skulle Europas buffertar (säkerhetslager) ta slut. Då blir minskad efterfrågan oundviklig, särskilt för flygbränsle, nafta (en lätt oljeprodukt som ofta används som råvara i petrokemi) och eldningsolja.
Effekterna skulle skilja sig mellan sektorer. Flyget, logistiken och branscher som är beroende av flygfrakt skulle drabbas mest. Delar av Asien och Oceanien skulle ha högre risk för brist på grund av låga lager, begränsad raffineringskapacitet (förmågan att göra bränslen av råolja) och beroende av leveranser från Mellanöstern.
Med de nya spänningarna i Hormuzsundet ser vi en tydlig risk för en prisdriven rörelse på oljemarknaden de närmaste veckorna. En kort stängning på upp till tre månader skulle sannolikt inte ge fysiska brister i Europa, men pressa upp priserna. När Brentolja (ett globalt riktmärke för råolja) redan handlas över 95 dollar per fat på de senaste nyheterna börjar marknaden prissätta den risken.
Positionering för marknadsvolatilitet
Man bör positionera sig för ökad volatilitet (större prissvängningar), eftersom den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) i oljeoptioner, mätt med OVX-index, redan har stigit till 45. Att köpa out-of-the-money-köpoptioner (köpoptioner med lösenpris över dagens pris) på råoljefutures (terminskontrakt på råolja) för nästa kvartal ger ett sätt att tjäna på en möjlig prisspik med begränsad risk (förlusten är i praktiken premien). Strategin bygger på bedömningen att en kort störning främst slår på priset snarare än på fysisk tillgång.
Marknaden för raffinerade produkter, särskilt flygbränsle och nafta, ger en mer precis möjlighet. Den globala flygtrafiken är rekordhög i år, och efterfrågan på flygbränsle är upp nära 8% sedan 2025, vilket innebär att en störning skulle träffa en redan ansträngd marknad. Därför kan man titta på mer positiva positioner (positioner som gynnas av stigande priser) i heating oil- eller gasoil-futures (destillat som ligger nära diesel och ofta rör sig i takt med andra mellandestillat som flygbränsle).
Om man bedömer att störningen kan pågå längre än tre månader behöver strategin i stället ta höjd för faktiska brister. En stängning i ett år skulle tömma Europas buffertar, som redan ligger under femårssnittet enligt färsk Euroilstock-data (statistik över europeiska oljelager). I det läget blir mer negativa positioner (positioner som gynnas av fallande kurser) i bolag som är starkt beroende av flygfrakt och resande, exempelvis vissa teknik- och logistikbolag, en attraktiv hedge (riskminskning som skyddar portföljen mot ett oönskat utfall).
Attackerna mot tankfartyg 2019 ger viss vägledning, men marknaden är mer sårbar nu. Då vände en prisuppgång på 20% snabbt ned eftersom de globala lagren var större. Efter de lagerminskningar som skedde fram till 2025 har systemet mindre förmåga att ta upp en långvarig chock, vilket talar för att en prisreaktion kan bli mer uthållig den här gången.
Analysen pekar också på större risk i delar av Asien, vilket kan skapa arbitragemöjligheter (att utnyttja prisskillnader mellan marknader). Man bör följa prisskillnaden mellan Brent och Dubai (två riktmärken för råolja). En längre stängning av Hormuz skulle sannolikt få den spreaden (prisskillnaden) att öka kraftigt, vilket kan gynna handlare som är positionerade för att råolja från Atlantområdet (Atlantic basin, främst Europa/Amerika) utvecklas relativt bättre.
