Slutliga KPI-siffror (konsumentprisindex, alltså inflationen) för euroområdet för mars väntas, vilket kan klargöra hur energichocken kopplad till Hormuzsundet påverkar inflationen i valutaunionen. Fokus ligger på hur högre energipriser slår igenom i bredare inflationsmått i euroområdet.
I Ungern har den nye premiärministern Magyar, efter Viktor Orbáns valförlust, signalerat att han kan avsluta Ungerns blockering av EU:s lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Han har också upprepat stödet för Nato, men utan att lova samma nivå av stöd till Ukraina.
Genomslag från energipriser i euroområdets inflation
På EU-nivå driver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på för en förändring från nationella veton i utrikespolitiken till beslut med kvalificerad majoritet (en röstningsmodell där en stor majoritet krävs i stället för enhällighet). Förslaget är politiskt känsligt, även i medlemsländer som i grunden stödjer ett mer integrerat EU.
Vi följer de slutliga KPI-siffrorna för euroområdet för mars, eftersom de väntas bli den första kompletta statistiken som fullt ut fångar energichocken från konflikten vid Hormuzsundet. När Brent-olja steg till över 115 dollar per fat i slutet av mars pekar tidiga bedömningar på att inflationen totalt (den så kallade rubriksiffran, alltså inklusive energi och livsmedel) kan stiga tydligt över 3,1 procent, nivån i februari 2026, vilket kan skapa kraftiga marknadsrörelser. Handlare bör räkna med risk för en överraskning i statistiken, eftersom en högre siffra än väntat kan öka pressen på ECB (Europeiska centralbanken) att agera.
Den politiska omsvängningen i Ungern minskar ett viktigt motstånd för tillgångar prissatta i euro. Att lånepaketet på 90 miljarder euro till Ukraina kan släppas igenom signalerar ökad politisk samling inom EU och minskar en ovanlig men allvarlig risk (så kallad ”svansrisk”) som tidigare tyngt valutan. Ser man på eurons utveckling hade den svårt att ta sig förbi viktiga motståndsnivåer i slutet av 2025 när Ungerns veto ständigt hotade.
På längre sikt är en övergång till kvalificerad majoritet i utrikespolitiken strukturellt positiv. Även handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en annan tillgång, till exempel optioner och terminer) bör följa detta. Syftet är att undvika att ett enskilt land kan låsa beslut och därmed skapa marknadsosäkerhet kring stödpaket och sanktioner. Även om processen blir långsam kan varje steg framåt minska den politiska riskpremie (ett extra “påslag” i prissättningen för att kompensera för politisk osäkerhet) som finns inbakad i långlöpta eurooptioner (optioner med lång tid till förfall).
Konsekvenser för euroräntor och valuta
Under 2025 dominerades marknadsbilden av politiska slitningar i EU, vilket dämpade investerarnas förtroende. I april 2026 ser vi i stället en miljö där lösningar på politiska låsningar kan ge ett stöd för euron. Samtidigt inträffar detta precis när en ny energidriven inflationschock, som påminner om krisen 2022, skapar ny osäkerhet för penningpolitiken (centralbankens beslut om räntor och andra åtgärder som styr inflation och ekonomi).
