S&P 500 försökte på fredagen säkra en åttonde dag i rad med uppgång. Indexet var upp 0,2 % vid lunchtid men föll till -0,1 % sent på eftermiddagen.
Under de senaste åtta handelsdagarna steg indexet nästan 8 % från botten den 30 mars. Uppgången kom efter ett första utspel om vapenvila på tisdagskvällen och förhoppningar om samtal mellan USA och Iran under helgen.
Geopolitiska händelser och marknadens reaktion
USA:s vicepresident JD Vance uppgavs resa till Islamabad tillsammans med andra amerikanska förhandlare inför en möjlig uppgörelse med Iran. Israels bombningar i Libanon och villkor som Irans parlamentstalman Mohammad Ghalibaf uppges ha ställt lyftes fram som hinder.
Obekräftade uppgifter gjorde gällande att USA släppt en spärr på 7 miljarder dollar av iranska medel i Qatar. Iran rapporterades också hålla Hormuzsundet i stort sett stängt tills villkoren i en 10-punktsplan uppfyllts.
Bara teknik och råvaror/material steg under eftermiddagen, medan energi, finans och hälsovård föll. Nasdaq Composite var upp 0,2 %, och Dow Jones Industrial Average var ned 0,5 %.
KPI för mars (konsumentprisindex, ett mått på inflation) steg från 2,4 % till 3,3 % i årstakt, där energi ökade 10,9 %. Kärn-KPI (inflation rensad för främst energi och livsmedel, för att visa den mer underliggande prisutvecklingen) steg till 2,6 %. Michigans konsumentförtroende (enkät som mäter hushållens syn på ekonomin) föll från 53,3 till 47,6 och 1-åriga inflationsförväntningar (vad hushåll tror om inflationen kommande år) steg från 3,8 % till 4,8 %.
Indexet hade stigit cirka 500 punkter på sju handelsdagar och handlades över 6 800, med RSI på 60. RSI (Relative Strength Index) är en teknisk indikator som ofta används för att bedöma om en marknad är överköpt eller översåld. Nivåer som nämndes var 7 000 och 6 720.
Överväganden kring volatilitet
Med marknadens nervösa paus inför helgens fredssamtal är volatiliteten (hur kraftigt priser svänger) huvudtemat. CBOE Volatility Index, VIX (ett index som speglar marknadens förväntade svängningar baserat på optionspriser), steg till 22 under gårdagseftermiddagen, vilket pekar på stor osäkerhet kring förhandlingarna i Islamabad. Det talar för att handlare kan titta på upplägg som tjänar på stora kursrörelser oavsett riktning.
Om en tydlig fredsuppgörelse annonseras och Hormuzsundet öppnas igen bör man räkna med en snabb uppgång mot 7 000-nivån i S&P 500. Positionering kan ske via köpoptioner (optioner som ger rätt att köpa till ett förutbestämt pris) på SPX (optionsmarknad kopplad till S&P 500-indexet) eller teknik-tunga ETF:er (börshandlade fonder som följer ett index eller en sektor), eftersom teknik visat relativ styrka. I detta scenario väntas även WTI-terminer (standardiserade kontrakt för köp/sälj av amerikansk råolja vid ett framtida datum), som nådde 115 dollar i fjol månad, snabbt falla under 100 dollar. Det gör säljoptioner (optioner som ger rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på ETF:er inom energisektorn till en relevant risksäkring.
Om samtalen i stället kollapsar är de senaste uppgångarna i riskzonen, med ett troligt snabbt test av stödnivån 6 720 från nedgången den 17 december 2025. En stödnivå är en prisnivå där köpare ofta brukar komma in, vilket kan bromsa fall. Det utfallet skulle gynna köp av säljoptioner på breda börsindex. Den senaste nedgången i Michigans konsumentförtroende till 47,6 visar att hushållens tilltro redan är skör och sannolikt försämras om energipriserna förblir höga, vilket i sin tur pressar aktier.
Utöver rubrikrisken syns en tydlig skillnad mellan sektorer som kan ge möjligheter i så kallade paraffärer. Paraffärer innebär att man köper ett tillgångsslag och samtidigt säljer ett annat för att minska marknadsrisken och i stället fånga skillnaden mellan dem. Svagheten i finans och hälsovård, även under det senaste uppgångsförsöket, pekar på underliggande ekonomisk oro som fanns redan före konflikten kring Iran. En strategi med att vara lång Nasdaq 100 (äga/ha exponering mot indexet) och kort finanssektorn (tjäna på fall, ofta via blankning) kan fungera väl och göra portföljen mindre beroende av ett “antingen-eller”-utfall i de geopolitiska förhandlingarna.