USD/JPY inledde veckan med ett hausseartat gap men fick svag uppföljning och låg kvar under 160,00 under den europeiska handeln. Stödjande marknadsförhållanden har hållit en uppåtriktad bias för tredje dagen i rad.
Yenen har försvagats i takt med oro för ekonomin kopplad till ökade spänningar i Mellanöstern. Oron gäller bland annat möjliga störningar kring Hormuzsundet (en smal sjöväg där mycket av världens olja transporteras), efter att USA:s president Donald Trump sagt att USA:s flotta skulle börja blockera farleden efter misslyckade fredssamtal mellan USA och Iran.
Risk i Mellanöstern och svag yen
Samtalen mellan USA och Iran slutade utan genombrott efter nästan 21 timmars diskussioner. Fortsatta israeliska anfall i Libanon har ökat risknivån, lyft oljepriset och spätt på inflationsoron.
Högre energipriser har tryckt upp japanska statsobligationsräntor (avkastningen på japanska statspapper) och ökat pressen på yenen, som påverkas tydligt när importen av energi blir dyrare. Den amerikanska dollarn har också fått stöd av efterfrågan kopplad till dess roll som reservvaluta (en valuta som centralbanker håller stora innehav i).
Förväntningar om en mer hökaktig Federal Reserve (mer benägen att hålla räntan hög eller höja för att dämpa inflation) på grund av inflationsoro kopplad till energipriser har stött dollarn. Samtidigt har spekulationer om att Japan kan agera för att bromsa yenens fall begränsat ytterligare uppgång i USD/JPY.
Ränteskillnad och interventionsrisk
Huvuddrivkraften är fortsatt den stora ränteskillnaden mellan USA och Japan, som är ännu tydligare i april 2026. Federal Reserves styrränta ligger på 5,25%, medan Bank of Japan nyligen bara höjt till 0,1%. En skillnad på över 500 räntepunkter (1 räntepunkt = 0,01 procentenheter) gör det i grunden lockande att ligga lång USD/JPY för att få högre löpande avkastning (”carry”, alltså att tjäna på ränteskillnaden).
Per i dag, den 13 april 2026, utmanar paret åter nivån 159,50, främst eftersom den senaste amerikanska inflationsstatistiken kom in högre än väntat på 3,4%, vilket minskar hoppet om räntesänkningar från Fed på kort sikt. Detta liknar inflationsoron 2025, men nu drivs den mer av segt inhemskt pristryck än av en ren energichock. Marknaden testar därmed åter viljan hos Japans finansdepartement.
Mot den bakgrunden kan man överväga att köpa köpoptioner (call, ett kontrakt som ger rätten att köpa till ett visst pris) på USD/JPY med lösenpriser (strike, det förutbestämda priset i kontraktet) runt 161,00 och 162,00. Strategin kan ge vinst om uppgångstrycket fortsätter och kursen bryter tidigare toppar. Fördelen är att maximal förlust begränsas till premien (kostnaden för optionen), vilket ger skydd om japanska myndigheter intervenerar (köper yen/säljer dollar för att stärka yenen) och orsakar ett snabbt fall.
Ett mer försiktigt alternativ är en bull call spread (en optionskombination där man köper en call med lägre lösenpris och säljer en call med högre lösenpris). Genom att köpa en call vid ett lägre lösenpris, som 160,00, och samtidigt sälja en call vid ett högre, som 162,50, kan man delvis finansiera positionen. Det sänker startkostnaden och ger möjlighet att tjäna på en mer begränsad uppgång, samtidigt som risken blir tydligt avgränsad i ett spänt läge.
