NZD/USD rörde sig i ett snävt intervall nära 0,5900 under handeln i Asien på onsdagen, efter uppgång de senaste två dagarna. Paret låg kvar nära den högsta nivån på över en månad som nåddes på tisdagen.
USA-dollarn steg svagt från sin lägsta nivå sedan början av mars, kopplat till oro i Hormuzsundet. Irans FN-ambassadör sade att USA:s blockad som inleddes på måndagen bröt mot Teherans suveränitet (landets rätt att bestämma över sitt eget territorium), och Revolutionsgardet (IRGC, Irans elitstyrka) uppgav att man skulle svara.
Marknaden följde också möjligheten att fredssamtal mellan USA och Iran kan återupptas. USA:s vicepresident JD Vance sade att förhandlingar pågick, där Washington vill ha ett bredare avtal om Irans ekonomiska kopplingar till omvärlden.
Förväntningarna på en räntehöjning från den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) försvagades, vilket begränsade dollaruppgången och gav stöd åt NZD/USD. Amerikansk statistik på tisdagen visade att producentprisindex (PPI, ett inflationsmått som visar prisförändringar i producentledet) steg mindre än väntat i mars.
Lägre räntor på amerikanska statsobligationer (Treasury yields, avkastningen som fungerar som en marknadsränta) och ett mer positivt riskhumör minskade efterfrågan på den ”säkra hamnen” dollarn. Det gav NZD/USD en fortsatt dragning uppåt.
Om vi ser tillbaka på den här tiden i april 2025 låg NZD/USD och kämpade kring 0,5900 trots visst uppåtdriv. Marknaden balanserade mellan optimism om USA–Iran-diplomati och geopolitisk risk i Hormuzsundet, vilket höll dollarn stöttad. Det gav paret ett spänt jämviktsläge.
Synen att dollarn skulle försvagas fick stöd av inflationsdata då. USA:s producentprisindex för mars 2025 kom in svagare än väntat, i linje med nedgången på 0,5 procent från föregående månad (månadstakt, ”month-over-month”) som sågs i mars 2023. Det dämpade rädslan för snabba och stora räntehöjningar från Fed och gav en tillfällig nedgång i räntorna på amerikanska statsobligationer, vilket hjälpte Nya Zeelands dollar (”Kiwi”).
Samtidigt var marknadens tro på ett mindre stramt Fed ofta för tidig under den perioden. Efter de svaga inflationsutfallen i början av 2023 fortsatte Fed med räntehöjningar i både mars och maj. Mönstret talar för att eventuell dollarförsvagning bör tolkas försiktigt, eftersom penningpolitiken (hur centralbanken styr räntor och likviditet) fortfarande var stram.
För derivathandlare (handlare i finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång) visar detta risken för kraftiga rörelser när centralbanker överraskar. Osäkerheten kring Fed och geopolitiken gjorde att implicerad volatilitet (marknadens förväntade framtida svängningar, avläst i optionspriser) var ett nyckeltal. Strategier som tjänar på stora kursrörelser, som att köpa en straddle (köpa både köp- och säljoption med samma lösenpris) eller en strangle (köpa köp- och säljoption med olika lösenpris), hade varit mer rimliga än att ta en enkel riktning.
Vi måste också väga in Nya Zeelands egen centralbank. Vid ungefär samma tid gav Reserve Bank of New Zealand oväntat kraftiga räntehöjningar, som höjningen med 50 räntepunkter (0,50 procentenheter) i april 2023. Det understryker att NZD/USD drivs av två sidor: ”Kiwi” kan stärkas av inhemsk penningpolitik lika mycket som av en svagare amerikansk dollar.
Mot den bakgrunden bör handlare räkna med att NZD/USD förblir känsligt för förändringar i ränteskillnader (skillnaden i räntenivå mellan två länder, som påverkar kapitalflöden). En ren satsning på att ”Kiwi” stiger kan vara riskfylld, och optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett bestämt pris) kan användas för att avgränsa risken.