Nomuras ekonomer bedömer att den senaste uppgången i energipriser främst riskerar att hålla tillbaka tillväxten i euroområdet, snarare än att skapa en långvarig inflationschock. De pekar på svagare arbetsmarknader i norra Europa, begränsat utrymme i de offentliga finanserna, mer ledig kapacitet (outnyttjade resurser i ekonomin) och avtagande löneökningstakt.
Energipriserna beskrivs som höga men lägre än 2022. Då låg oljepriset över 100 dollar från slutet av februari till slutet av juli, samtidigt som europeiska gaspriser toppade kring 340 euro per MWh (megawattimme, ett mått på energimängd), jämfört med en nylig topp strax över 60 euro per MWh.
Ledig kapacitet och produktionsgap
IMF:s (Internationella valutafonden) senaste halvårsprognoser uppskattar euroområdets produktionsgap (skillnaden mellan faktisk BNP och ekonomins långsiktigt hållbara kapacitet) 2026 till cirka -0,2% av potentiell BNP, jämfört med +0,8% 2022. Det talar för mer ledig kapacitet än under den förra energichocken.
En stramare penningpolitik (högre styrräntor och mindre stimulans) kopplas till den pågående nedgången i inflationen i Europa, som började före kriget mellan USA och Iran. Tjänsteinflationen (prisökningar på tjänster) bedöms fortfarande vara seg, medan kortsiktiga pristryck och inflationsförväntningar fortsatt följs.
Synen att energichocken främst hotar tillväxten talar för att Europeiska centralbanken kan tvingas inta en mer mjuk linje (mer benägen att sänka räntan). Tecken på detta syns i att HCOB Flash Eurozone Composite PMI (inköpschefsindex, en snabb indikator på konjunkturen där under 50 betyder minskad aktivitet) för april 2026 oväntat föll till 48,5, vilket signalerar krympande affärsaktivitet. Det pekar mot positionering för lägre räntor via derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på ett underliggande instrument), som Euribor-terminer (terminkontrakt kopplade till Euribor, en viktig referensränta i euroområdet) de kommande månaderna.
Samtidigt visade Eurostats snabbestimat att KPI-inflationen totalt steg till 2,8%, vilket ser ut att drivas av energidelen. Viktigare för ECB:s vägval är att kärninflationen (inflation rensad för energi och mat, ofta ett bättre mått på underliggande pristryck) föll till en tvåårslägsta nivå på 2,5%. Det stödjer bilden av svagt underliggande pristryck trots att tjänstepriser är trögrörliga. Den kraftiga åtstramningen 2023–2024 har tydligt dämpat efterfrågedrivna prisökningar i euroområdet.
Positionering i aktier, räntor och valuta
Utsikter om svagare tillväxt ökar risken för europeiska aktieindex. Ett alternativ är att köpa säljoptioner (put-optioner, som ökar i värde när kursen faller) på Euro Stoxx 50 som skydd eller som en direkt position för nedgång de kommande veckorna. Implicit volatilitet (marknadens inprisade förväntade svängningar) kan också vara relativt låg om marknaden fokuserar för mycket på inflation, vilket kan ge ett bättre läge att ta position för en möjlig tillväxtoro.
En mer mjuk ECB, samtidigt som Federal Reserve håller räntan oförändrad tack vare en mer motståndskraftig USA-ekonomi, skapar en tydlig skillnad i penningpolitik. Det stärker argumentet för en negativ syn på euron mot dollarn. Det kan uttryckas genom att sälja EUR/USD-terminer (standardiserade terminskontrakt på valutaparet) eller köpa optioner som tjänar på en lägre växelkurs.
Det är viktigt att sätta detta i sitt sammanhang. Trots den senaste energiuppgången ligger europeiska gaspriser kring 65 euro per MWh, långt från nivåerna kring 340 euro per MWh 2022. Det stödjer tesen att centralbanken prioriterar att undvika en djup recession (kraftig nedgång i ekonomin) framför att bekämpa ett inflationstryck som framstår som mer begränsat.
