Nomura räknar med att Bank of England lämnar styrräntan (Bank Rate, centralbankens viktigaste ränta) oförändrad på 3,75 procent vid nästa veckas möte i Monetary Policy Committee (MPC, bankens räntesättande kommitté). Nomura väntar en omröstning 8–1 för oförändrat, där Huw Pill röstar för en höjning.
Räntebeskedet och nya prognoser kommer nästa torsdag klockan 12. Nomura räknar med tydligare signaler i samband med prognoser som visar högre inflation och något svagare tillväxt.
Nomuras syn på det kommande beslutet
Nomura väntar ingen förändring av styrräntan fram till slutet av 2027. Samtidigt lyfter banken fram en ojämn riskbild: risk för höjningar på kort sikt och sänkningar längre fram.
Finansmarknaden prisar in mer än två räntehöjningar före årets slut. Samtidigt antyder prissättningen bara en risk på 2–3 räntepunkter (bp, en räntepunkt är 0,01 procentenheter) för en höjning den 30 april.
Inför nästa möte räknar vi med att styrräntan ligger kvar på 4,25 procent. Marknaden prisar åter in stramare penningpolitik (åtstramning, högre räntor eller andra åtgärder som bromsar ekonomin) som vi bedömer är osannolik på kort sikt. Det skapar ett gap mellan marknadens prissättning och vad centralbanken sannolikt gör.
Handelsimplikationer för räntevolatilitet
Vi såg ett liknande läge våren 2025, när Bank Rate var 3,75 procent men marknaden räknade med flera höjningar före årsskiftet. MPC stod då fast och signalerade ovilja att strama åt i en svag ekonomi. Det visade att banken kan gå emot marknadens mer offensiva förväntningar.
Aktuella data talar för en fortsatt paus. De senaste siffrorna från ONS (Office for National Statistics, Storbritanniens statistikmyndighet) visar att KPI-inflationen (headline inflation, total inflation) sjunkit till 2,8 procent, medan kärninflationen (core inflation, inflation exklusive mer svängiga poster som energi och livsmedel) ligger kvar över målet. Samtidigt var BNP-tillväxten under första kvartalet (Q1, årets första kvartal) svaga 0,2 procent, vilket stärker bilden av att ekonomin har svårt att klara klart högre lånekostnader. Kombinationen av seg kärninflation och låg tillväxt sätter MPC i ett svårt läge.
Det talar för att det kan vara klokt att sälja kortsiktig volatilitet (prissvängningar) på räntemarknaden. Optioner (derivatkontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) på korta SONIA-terminer (ränteterminer kopplade till SONIA, den riskfria referensräntan i pund) framstår som dyra. En position som tjänar på att räntan inte ändras, exempelvis en kort straddle (strategi där man säljer både köp- och säljoption med samma lösenpris och löptid och tjänar på små rörelser), kan fungera de närmaste veckorna.
Riskerna är dock inte jämnt fördelade: större risk för en mer hökaktig överraskning (hawkish, mer inriktad på att bekämpa inflation med högre räntor) på kort sikt och möjlighet till sänkningar senare under året. Det gör det intressant att äga billiga köpoptioner långt utanför pengarna (out-of-the-money, där lösenpriset ligger över dagens nivå och kräver en uppgång för att ge värde) på ränterterminer som skydd. Det ger skydd om banken vill ”försäkra sig” mot mer varaktiga effekter i andra led (second-round effects, när högre priser leder till högre löner och i sin tur nya prishöjningar).
Om banken ändå känner sig tvingad att höja en gång till bedömer vi att det kan bli ett beslut som senare behöver backas. Möjligheten till en omläggning (pivot, tydlig kursändring i politiken) senare under 2026 eller i början av 2027 talar för positioner som gynnas av högre volatilitet på längre sikt. Det kan uttryckas via kalenderspreadar (calendar spreads, positioner som kombinerar optioner med olika löptider) på optionsmarknaden.
