Aprildata för PMI i euroområdet visar svagare aktivitet samtidigt som prisökningarna tilltar, vilket ökar risken för stagflation (svag tillväxt kombinerat med hög inflation). Det sammanvägda PMI (composite, ett index som väger ihop industri och tjänster) föll under 50, främst på grund av svagare tjänstesektor, medan industrin höll emot bättre.
Industriföretag verkar ha tidigarelagt inköp för att förekomma väntade störningar i leveranser och energiförsörjning kopplade till kriget med Iran. Prisindex steg i hela Europa till nivåer som senast sågs 2022/23.
Sammanvägda prisindex når nya toppar
Euroområdets sammanvägda PMI-index för utpriser (output prices, priser som företag tar ut av kunder) steg med 3,2 punkter till 57,0, den högsta nivån sedan början av 2023. Det sammanvägda PMI-indexet för insatspriser (input prices, företagens kostnader för exempelvis energi, råvaror och komponenter) ökade med 3,1 punkter till 68,4.
Uppgången i industrins prisindex var större än i tjänstesektorn. Utpriserna steg mer än i mars, vilket tyder på att företag i högre grad för över kostnadsökningar till kunderna.
Räntevolatilitet och positionering i Bund
Europeiska centralbanken (ECB) är i ett svårt läge, eftersom seg inflation gör det svårare att sänka räntan för att stötta en avmattande ekonomi. Marknaden prissätter nu bara omkring 20 procents sannolikhet för en räntesänkning till september, en tydlig förändring jämfört med förra månaden.
Euron framstår samtidigt som mer sårbar mot valutor med starkare konjunktur, som amerikanska dollarn. EUR/USD (växelkursen mellan euro och dollar) har redan fallit till en årslägsta nivå runt 1,0450 på dessa farhågor.
Data pekar också på oro för en energichock kopplad till kriget med Iran, där industriföretag bygger lager av insatsvaror. Brentolja (internationellt riktmärke för oljepriset) handlas redan över 110 dollar per fat. Prisinflationen som nu ligger på nivåer från 2022/23 är en tydlig varningssignal.