EUR/USD steg på tisdagen när USA-dollarn försvagades inför en tidsfrist som USA:s president Donald Trump satt upp för att Iran ska nå en överenskommelse eller öppna Hormuzsundet (en smal sjöväg där en stor del av världens oljeexport passerar). EUR/USD handlades nära 1,1571, medan Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot flera stora valutor) låg runt 99,90 efter att inte ha lyckats hålla sig över 100.
Trump sade att USA skulle slå ut Irans energi- och civil infrastruktur om ingen uppgörelse nås senast klockan 20.00 östkusttid (00.00 GMT onsdag). Irans Tehran Times uppgav att Teheran har stoppat alla diplomatiska och indirekta kommunikationskanaler med USA.
Energiock och valutaeffekt
Oljepriserna var redan höga, och en eskalering kan driva upp energikostnaderna och inflationen (ökningstakt i prisnivån) samtidigt som tillväxten tyngs. Euroområdet, som nettoimporterar energi (köper mer energi än det säljer), är mer sårbart än USA, som nettoexporterar energi (säljer mer energi än det köper).
Inflationsdata för euroområdet visade att HICP (harmoniserat konsumentprisindex, EU:s jämförbara inflationsmått) steg 1,2 procent i mars jämfört med månaden före, upp från 0,6 procent i februari. Årsinflationen steg till 2,5 procent från 1,9. Senare i veckan väntas USA:s KPI (konsumentprisindex, vanligt inflationsmått) landa på 0,9 procent på månadsbasis mot 0,3, och årstakten prognostiseras till 3,3 procent mot 2,4.
Marknaden räknar med att Federal Reserve (USA:s centralbank) lämnar räntan oförändrad, medan man samtidigt prisar in upp till två räntehöjningar från ECB (Europeiska centralbanken) före årets slut. New York Fed-chefen John Williams sade att politiken är ”väl positionerad att avvakta”, och varnade för att kriget kan lägga till ”en eller två tiondelar” på kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga priser som energi och livsmedel).
Konsekvenser för handel och positionering
Brentterminer (standardiserade kontrakt för framtida leverans av Brentolja) har klättrat över 95 dollar per fat den här månaden, en nivå som inte setts sedan krisen i slutet av 2025. Detta slår direkt mot inflationen. Samtidigt visade Eurostats snabbestimat (en preliminär tidig beräkning) för mars att inflationen låg på 2,6 procent, vilket pressar beslutsfattarna i Frankfurt.
Den viktiga slutsatsen är att penningpolitiken påverkas olika. Som stor energiproducent kan USA:s ekonomi lättare hantera högre oljepriser, vilket gör att Federal Reserve kan fokusera på att dämpa inflationen. Euroområdet, som nettoimporterar energi, riskerar både svagare tillväxt och högre priser.
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång, som valuta eller råvara) pekar detta mot en svagare EUR/USD de kommande veckorna. Ett sätt kan vara att köpa säljoptioner (optioner som ger rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på EUR/USD för att dra nytta av en möjlig nedgång mot stödnivån 1,0500 (en prisnivå där köpare ofta kliver in). Högre geopolitisk risk ökar också den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar), vilket kan göra strategier som att sälja köpoptionsspreadar utanför pengarna (kombination av sålda och köpta köpoptioner med högre lösenpris, där båda ligger över aktuell kurs) intressanta.
Skillnaden i penningpolitik skapar även möjligheter i räntemarknaden. Federal Reserve väntas nu i bred mening skjuta upp eventuella räntesänkningar, medan ECB kan tvingas pausa sina höjningar tidigare än väntat. Det talar för att ränteskillnaden (skillnaden i räntenivåer) mellan amerikanska och europeiska statsobligationer kan öka.
Eftersom oljan driver svängningarna blir positionering direkt i energiderivat viktig. Att köpa köpoptioner (optioner som ger rätt att köpa till ett förutbestämt pris) på WTI- eller Brentterminer kan fungera som en direkt säkring (skydd mot prisrörelser) och ett sätt att tjäna på ytterligare eskalering. Situationen kan förändras snabbt, vilket kräver hög beredskap.
