USD/JPY testade kort 159,86 innan paret backade när riskviljan ändrades under veckan. Uttalanden från japanska tjänstemän och Bank of Japan (BoJ), Japans centralbank, samt dess chef Kazuo Ueda fick marknaden att räkna med färre räntehöjningar från BoJ. Det höll yenen svag och USD/JPY i den lägre delen av 159-området vid mitten av veckan.

USD/JPY föll till 158,27 den 16 april efter G7-mötet med finansministrar och centralbankschefer. Marknaden fokuserade på kommentarer från finansminister Satsuki Katayama och vice finansminister för internationella frågor Atsushi Mimura om nära samordning mellan Japan och USA kring växelkursen.

Yenreaktion och policysignal

Yenstärkningen tappade fart och USD/JPY studsade upp, eftersom samma uttalanden också minskade förväntningarna om att BoJ skulle strama åt penningpolitiken (det vill säga höja räntan eller göra politiken mindre stimulativ). Därefter rörde sig paret tillbaka till den lägre delen av 159-intervallet.

Fokus flyttades sedan till Uedas presskonferens den 17 april, där han inte gav någon tydlig signal om fler räntehöjningar. Yenen var fortsatt något svagare vid skrivande stund.

I övriga G10 (gruppen av tio stora, likvida valutor) såldes både USA-dollarn och yenen igen under veckan. EUR/JPY nådde en rekordnivå och AUD/JPY steg över mars-toppen till runt 114, samtidigt som räntorna i Australien redan var på väg upp.

Dagens läge, med USD/JPY på väg mot 164,50, känns bekant och påminner om den korta testen av de övre 159-nivåerna vid den här tiden i april 2025. Då gav officiella uttalanden en tillfällig nedgång, men trenden med en svag yen tog snabbt över igen. Samma mönster syns nu, där varningar från myndigheter får allt mindre effekt på marknaden.

Ränteskillnaden dominerar

Den viktigaste förklaringen till yenens svaghet är fortsatt den stora ränteskillnaden. Uedas försiktiga linje förra året har fortsatt in i 2026. BoJ har höjt sin styrränta (centralbankens viktigaste ränta som påverkar övriga räntor) till 0,25%, vilket är lågt jämfört med USA:s centralbank Federal Reserves ränta på 4,0% trots flera sänkningar. Skillnaden är cirka 375 räntepunkter (en räntepunkt är 0,01 procentenhet). Det gör det fortsatt lönsamt med så kallade carry trades (strategier där man lånar i en lågräntevaluta som yen och placerar i en högre ränta).

Det gör att handlare bör vara beredda på en plötslig, kraftig nedgång om japanska myndigheter ingriper direkt i valutamarknaden (valutaintervention, alltså att staten/centralbanken köper eller säljer valuta för att påverka kursen). Risken ökar över 160-nivån. Vi hör samma verbala varningar om att man följer marknaden med ”hög känsla av brådska” som 2024 och 2025 strax innan man agerade. Att köpa billiga säljoptioner långt från dagens kurs på USD/JPY (out-of-the-money-put, ett optionskontrakt som tjänar på fall men som ännu inte ger vinst vid nuvarande nivå) kan fungera som skydd mot en sådan sällsynt men stor rörelse (”tail risk”, låg sannolikhet men stor påverkan) de kommande veckorna.

Vi noterar också att detta inte bara handlar om dollarn, eftersom yenen är svag mot många valutor. Den australiska dollarn är fortsatt stark. Reserve Bank of Australia, Australiens centralbank, håller räntan oförändrad för att pressa ned en seg inflation i tjänstesektorn (tjänsteinflation), som senast låg på 3,8%. Det har stöttat valutaparet AUD/JPY och gjort det till en enklare långposition (att ligga ”lång” betyder att man tjänar på uppgång) för den som vill undvika USA-specifik händelserisk (risk kopplad till enskilda amerikanska nyheter eller beslut).

Dragkampen mellan en i grunden svag yen och hotet om intervention har hållit den implicita volatiliteten hög. Implicit volatilitet är marknadens inprisade förväntan om hur mycket kursen kan svänga, baserat på optionspriser. Enmånadsoptioner prisar större svängningar än i andra stora valutapar. Det tyder på att marknaden är beredd på en stor rörelse, men att riktningen är osäker. Strategier som tjänar på att volatiliteten stiger, snarare än på en viss riktning, kan vara rimliga.