Donald Trump meddelade en blockad av Hormuzsundet efter att samtal mellan USA och Iran i Pakistan avslutats utan avtal efter en 21 timmar lång förhandling. Brentolja steg 9 procent till 103 dollar per fat, riskfyllda tillgångar föll, dollarn stärktes och asiatiska valutor försvagades.
USA:s centrala militärkommando (US Central Command, Centcom) uppgav senare att tillämpningen skulle bli snävare än en fullständig stängning. Ändå är det oklart hur detta ska fungera i praktiken, bland annat hur man ska kontrollera var fartyg kommer ifrån.
Diplomatisk bakgrund och marknadschock
Helgens samtal var den högsta nivån av diplomatisk kontakt mellan USA och Iran på fyra decennier. Iran skickade en stor delegation som även inkluderade ekonomiska beslutsfattare, som centralbankschefen.
Uppgifter säger att den andra dagen gick över i tekniska möten på expertnivå. Det tyder på att diskussionerna gick längre än allmänna politiska utspel.
Tre mycket stora oljetankfartyg (supertankers, de största tankfartygen för råolja) korsade sundet under helgen och transporterade cirka 6 miljoner fat. Detta beskrevs som det största flödet av icke-iranska tankfartyg sedan Iran-/Mellanösternkonflikten började.
Svängningar i fokus
Med helgens händelser ser vi Brents uppgång till 103 dollar som en första reaktion. CBOE:s volatilitetsindex för råolja (OVX, ett mått på hur stora prisrörelser marknaden väntar sig, baserat på priserna på optioner) har rusat till 65, en nivå som inte setts sedan den första energichocken i början av 2022. Det signalerar extrem osäkerhet. För handlare innebär det att optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) har blivit dyrare, samtidigt som risken för ännu större prisrörelser är mycket hög.
Huvudfokus på kort sikt bör vara svängningar snarare än om priset ska upp eller ned. När det är oklart hur blockaden ska genomdrivas kan strategier som straddle eller strangle (optionsupplägg som tjänar på stora prisrörelser oavsett riktning, genom att kombinera köp av köp- och säljoptioner) på Brentterminer (standardiserade kontrakt om köp/försäljning av olja vid ett framtida datum) vara sätt att handla förväntade kraftiga rörelser. Vi bedömer att de kommande dagarna kan få större faktiska prisrörelser än vad som redan är inprisat, när de första rapporterna om marinens ingripanden kommer.
Vi följer noga data för spårning av tankfartyg, som visar att även om några supertankers passerade har den totala trafiken genom sundet minskat med 40 procent de senaste 48 timmarna. Denna passage står för över 20 procent av världens oljekonsumtion, så en längre störning skulle strama åt marknaden tydligt. Det lyfter risken för stigande priser, även om diplomatiska insatser pågår.
En viktig marknadssignal vi följer är att prisskillnaden mellan Brent och WTI (Brent–WTI-spreaden, alltså skillnaden mellan två stora oljepriser: Brent som global referens och WTI som USA-referens) har ökat till över 9 dollar. Blockaden hotar direkt Brent-prissatt olja, medan USA-baserad WTI påverkas mindre, vilket talar för att prisskillnaden kan öka mer. Vi ser också press på valutor i stora energiimportländer, där USD/JPY (valutaparet dollar/yen) stigit över 155 när Japans energiförsörjning ifrågasätts.
Läget framstår som mer riskfyllt än spänningarna under 2025, som mest bestod av ord. Att seriösa förhandlingar på hög nivå pågick strax före detta beslut skapar en mix av hopp och oro på marknaden. Det antyder att positiva besked, som att beslutet mildras diplomatiskt, kan utlösa en snabb nedgång i oljepriset.
Den avgörande frågan är hur USA hanterar tankfartyg på väg till Kina, som fortsatt importera iransk olja. Om ett kinesiskflaggat fartyg stoppas kan vi få ett nytt kraftigt hopp i oljepriset och en bred nedgång i riskfyllda tillgångar. Om dessa fartyg släpps igenom signalerar det att blockaden har stora luckor och att ett oljepris över 100 dollar kan bli svårt att hålla.
