AI-infrastrukturutgifterna väntas nå cirka 1,1 biljoner dollar till 2027. Morgan Stanley bedömer att amerikanska hyperscalers – mycket stora molnbolag som driver enorma datacenter, som Amazon, Microsoft och Google – kommer att lägga över 800 miljarder dollar på capex (kapitalutgifter, alltså investeringar i anläggningar, servrar och utrustning) bara under 2026.
Siffran 800 miljarder dollar beskrivs som ungefär i nivå med vad hela icke-teknikdelen av S&P 500 (ett brett amerikanskt aktieindex) investerade året innan. Prognosen är nära dubbelt så mycket som 2025 och tre gånger 2024.
Capex-volym, inte bara pris
Högre kostnader spelar in, men huvudorsaken är större volymer av chip (halvledarkretsar), el, minne (datalagring i servrar) och beräkningskraft (datorresurser som kör AI-modeller). På fyra år sägs chip, minne och klustrad beräkning – många datorer som arbetar tillsammans som en enhet – ha blivit fyra till sju gånger mer kraftfulla.
Google uppgav att bolaget bearbetar 16 miljarder tokens per minut, upp 60 procent kvartal för kvartal. Tokens är små textbitar (ord eller delar av ord) som AI-modeller använder när de läser och skapar text. Träning av större modeller väntas bli ett test av hur väl senaste årens capex faktiskt blir fungerande system och intäkter.
Utbyggnaden har stöttat halvledaraktier, men också ökat behovet av skuldfinansiering. Investment grade-emissioner – obligationer med hög kreditvärdighet – ligger klart över fjolåret, med mer upplåning på längre löptider (tid till förfall).
Högre capex kan lyfta intäkter, samtidigt som kreditmarknaden måste ta emot ett jämnt flöde av nya obligationer, vilket kan pressa kreditspreadar (ränteskillnaden mot säkra statsobligationer). Om investeringstakten bromsar kan effekten sprida sig till fler riskfyllda tillgångar, även krediter.
Positionering för nästa fas
Kapplöpningen inom AI-infrastruktur fortsätter och accelererar in i mitten av 2026. I rapporterna för första kvartalet i april överraskade hyperscalers investeringsprognoser uppåt igen, vilket förstärkte temat. De närmaste veckorna behöver strategierna ta höjd för den här investeringscykeln och följderna.
Det mest direkta är att behålla en positiv exponering mot vinnarna, främst halvledarsektorn. Data från Semiconductor Industry Association den 1 maj visade att den globala chipförsäljningen under första kvartalet 2026 ökade med över 25 procent i årstakt, vilket bekräftar efterfrågan. Ett alternativ är call spreads på halvledar-ETF:er (börshandlade fonder) för att få uppsida men med begränsad risk, eftersom rena köpoptioner är dyra när den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntade svängningar) är hög.
Samtidigt kräver utvecklingen respekt för den obalans som investeringarna skapar. De drivs av stora obligationsvolymer, vilket redan pressar kreditmarknaden. Data visar att tekniksektorns utbud av investment grade-obligationer ligger cirka 40 procent över tempot i början av 2025. Att köpa säljoptioner på investment grade-ETF:er som LQD kan fungera som skydd om kreditspreadarna fortsätter att öka av detta utbudstryck.
Marknaden är högt värderad och tecken på lägre investeringstakt kan ge en snabb vändning mellan tillgångsslag. VIX – ett index som visar förväntad volatilitet i USA – har legat nära årets bottennivåer runt 14 den senaste månaden, vilket gör nedsideskydd relativt billigt. Att köpa säljoptioner långt utanför pengarna (optioner som bara ger värde om index faller tydligt) på Nasdaq 100 är ett försiktigt sätt att skydda sig mot risken att den här kapitalintensiva trenden tappar fart.
Det finns också följdeffekter, särskilt press på elnätet. Nya rapporter pekar på att energiförbrukningen från nya datacenter överstiger prognoserna och skapar en tydlig flaskhals. Ett mindre trångt spår kan vara köpoptioner mot el- och energibolag, eller bolag som bygger elproduktion och elnätsinfrastruktur.
