Marknadens risksentiment
Euron pressades också av högre oljepriser kopplade till konflikten med Iran. Energipriserna steg efter att USA och Israel under helgen slagit mot flera iranska oljedepåer. Högre globala bensinpriser väckte oro för att inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om framtida prisökningar) ska stiga i eurozonen. Det kan minska hushållens köpkraft. Inflationen i eurozonen hade redan tagit fart snabbare än väntat i februari. Preliminär HICP (harmoniserat konsumentprisindex, EU:s standardmått för inflation) låg på 1,9% i årstakt, medan kärn-HICP (inflation utan energi och livsmedel, som ofta ses som ett mer stabilt mått) var 2,4% i årstakt. I USA riktas nu fokus mot februariutfallet för KPI (konsumentprisindex, ett vanligt inflationsmått) som publiceras på onsdag. Utfallet väntas påverka förväntningarna på Federal Reserves räntebana (hur styrräntan kan utvecklas framöver).Positionering och volatilitet
Vi minns samma tid i fjol, i början av 2025, när den upptrappade konflikten i Mellanöstern skakade marknaderna. Den efterföljande flykten till säkra tillgångar (när investerare säljer riskfyllda tillgångar och köper mer stabila) drev dollarindex mot 99,50 medan EUR/USD föll till nivån 1,1550. Perioden visade hur snabbt geopolitisk risk kan bli marknadens viktigaste drivkraft. Euron har haft det kämpigt sedan den chocken 2025, med paret som i skrivande stund handlas nära 1,0700. Ihållande oro för energitillgång (risk för avbrott eller dyrare energi) och svagare europeisk tillväxt har tyngt valutan i tolv månader. Därför ser vi dollarindex hålla sig starkt runt 104,50, klart över nivåerna under den första konfliktuppgången. Den implicita volatiliteten (marknadens prissatta förväntan om framtida kursrörelser) i stora valutapar, särskilt EUR/USD, är förhöjd. 1-månaders volatilitet steg till 9,5% förra veckan. Det är en tydlig ökning från runt 6% i slutet av 2024, strax före att konflikten tog fart. I ett sådant läge kan handlare överväga att köpa volatilitet (positionera sig för stora rörelser) via strategier som långa straddles eller strangles (optionsstrategier där man köper både köp- och säljoptioner, med samma eller olika lösenpris, för att tjäna på stora kursrörelser oavsett riktning). Uppgången i oljepriset efter depåattackerna 2025 har gjort att Brent-terminer (kontrakt som prissätter leverans av olja i framtiden) hamnat i ett mer varaktigt högre spann, nu nära 95 dollar per fat. Även om den akuta utbudschocken (plötslig brist eller risk för brist) har klingat av finns en riskpremie kvar (extra pris som speglar geopolitisk och utbudsrelaterad osäkerhet). Vi bedömer att köpoptioner på oljeterminer (optioner som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa till ett visst pris; risk och insats är kända från början) kan ge ett sätt att positionera sig för nya störningar i utbudet de kommande veckorna. Vi såg hur energichocken i februari 2025 drev upp eurozonens kärn-HICP till 2,4%, och den inflationseffekten har varit seg (svår att få ned), med förra månadens utfall på 2,8%. Marknaden prisar nu bort stora räntesänkningar från ECB (Europeiska centralbanken) som tidigare väntades under andra halvåret i år. Därför kan det vara rimligt att betala fast ränta i korta ränteswappar (ett avtal där man byter rörlig ränta mot fast, för att ta position för att räntor kan bli högre än väntat) för att dra nytta av en mer stram ECB-linje (mer benägen att hålla räntan hög eller höja).
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
