Risk i Hormuzsundet och yenens känslighet
Oljemarknaden har präglats av en geopolitisk riskpremie, alltså ett extra prispåslag på grund av krigs- och konfliktrisk. Trots det föll priserna på måndagen: WTI (amerikansk referensolja) ned 5,84% och Brent (global referensolja) ned 3,69%. Nedgången kom efter uttalanden från USA:s president Donald Trump om att kriget var ”i stort sett avslutat”. G7-länderna diskuterar en samordnad frisläppning av oljereserver via International Energy Agency, IEA (det internationella energiorganet som samordnar strategiska oljelager). Japans handelsminister Ryosei Akazawa sade att Japan stöder planen, och G7:s energiministrar väntas mötas senare på tisdagen. Oljepriserna är fortsatt höga när flyganfall fortsätter i Mellanöstern, vilket ökar oron för inflation, alltså stigande priser i ekonomin. Pundet fick ett visst stöd när marknaden drog ned förväntningarna på en räntesänkning från Bank of England i mars (tidigare omkring 80% sannolikhet). Samtidigt bedöms Bank of Japan också kunna vänta med fler räntehöjningar. Japans BNP (bruttonationalprodukt, ett mått på ekonomins storlek) ökade 0,3% kvartal mot kvartal under fjärde kvartalet, upp från 0,1%. I årstakt steg BNP till 1,3% från 0,2%, över prognosen 1,2%. I Storbritannien steg BRC:s jämförbara detaljhandelsförsäljning (like-for-like, försäljning i jämförbara butiker) 0,7% i februari jämfört med året innan, ned från 2,4% och under prognosen 2,3%.Marknadsläge och skillnader i räntor
I början av 2025 försvagades yenen kraftigt på grund av oro för energiförsörjningen från Mellanöstern. Det drev GBP/JPY mot 212,00 när Japans stora beroende av importerad olja blev en tydlig sårbarhet. Marknaden lade då in en tydlig geopolitisk riskpremie. Den samordnade frisläppningen av strategiska oljelager via IEA förra året lugnade dock marknaden och Brentpriset föll från toppnivåerna. Mot slutet av 2025 stabiliserades priserna, vilket minskade det direkta trycket på yenen. Nu handlas Brent kring 82 dollar per fat, vilket visar att den första paniken har lagt sig för stunden. På pundsidan blev den väntade räntesänkningen från Bank of England i mars 2025 aldrig av. Den brittiska kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga priser som energi och mat) låg enligt Office for National Statistics envist över 3% under andra halvåret, vilket tvingade centralbanken att hålla en stram linje. Den här skillnaden i penningpolitik har gett ett grundstöd åt pundet. Bank of Japan avslutade till sist sin period med minusränta i januari i år, en stor omläggning. Höjningen var liten och förde den kortaste styrräntan (overnight call rate, den allra kortaste marknadsräntan mellan banker) till intervallet 0,0%–0,1%, men signalerade en ny fas för penningpolitiken. Det har gett yenen en stödjande kraft som inte fanns för ett år sedan. Det ger en mer komplicerad bild de kommande veckorna, till skillnad från den tydliga uppgång vi såg i början av 2025. Den implicita volatiliteten i GBP/JPY-optioner har stigit, det vill säga den förväntade svängigheten som avläses i optionspriserna. Optionskontraktet med en månads löptid prissätter nu större rörelser än under oljerädslan. Handlare kan använda optioner för att hantera den väntade ryckigheten, istället för att ta ett enkelt riktat bet. Med GBP/JPY kring 208,50 kan handlare överväga strategier som en lång straddle, alltså att köpa både köp- och säljoption för att kunna tjäna på en stor rörelse åt något håll före förfall. Samtidigt finns risken för en ”volatility crush”, det vill säga att den förväntade svängigheten faller och optionsvärden pressas om kursen snarare rör sig sidledes. Slutsatsen är att fjolårets tydliga ensidiga affär är över.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
