National Australia Bank redovisade sitt index för företagsförtroende på -29 i mars. Föregående notering var -1.
Fallet i företagsförtroende från -1 till -29 är en tydlig negativ överraskning och visar att företagen snabbt har blivit mer pessimistiska om ekonomin. Det kan ge nedåttryck på ASX 200 (Australiens ledande aktieindex). Strategier som säljoptioner (put-optioner, som kan öka i värde när index faller) eller att sälja terminskontrakt (futures, avtal om att köpa eller sälja till ett visst pris i framtiden) kan bli intressanta de kommande veckorna. Siffran talar för att företag bromsar investeringar och nyanställningar, vilket kan slå mot framtida vinster.
Ökade odds för räntesänkning
Den kraftiga försämringen i sentimentet ökar sannolikheten för att Reserve Bank of Australia (RBA, Australiens centralbank) sänker räntan för att stötta ekonomin. Det kan i sin tur försvaga den australiska dollarn (AUD) mot stora valutor som amerikanska dollarn (USD). Bilden förstärks av de senaste kvartalssiffrorna för KPI (CPI, konsumentprisindex – ett mått på inflation), som landade på 2,8%. Det ligger under RBA:s målintervall och ger centralbanken större handlingsutrymme.
En så stor negativ avvikelse ökar risken för högre marknadssvängningar (volatilitet, hur stora och snabba prisrörelserna är) från dagens låga nivåer. Ett alternativ är att köpa köpoptioner (call-optioner, som kan stiga i värde när ett pris eller ett index stiger) på A-VIX (Australiens volatilitetsindex som speglar förväntade svängningar på aktiemarknaden) eller använda en straddle (en optionsstrategi där man köper både köp- och säljoption med samma lösenpris och förfall för att tjäna på stora rörelser oavsett riktning) i utvalda aktier som kan röra sig kraftigt. Marknaden verkar inte ha varit förberedd på en så svag siffra, vilket kan leda till snabb omprissättning.
Det stämmer också med senaste arbetsmarknadsdata, där arbetslösheten steg till 4,5%, vilket tyder på bred svaghet. Särskilt känsliga är cykliska sektorer (branscher som brukar gå sämre när ekonomin bromsar) som sällanköpsvaror (consumer discretionary) och finans (banker och andra finansiella bolag). Mer defensiva innehav (sektorer som brukar stå emot bättre i sämre tider) som vård och kraftbolag kan ge visst skydd.
